För att börja med det positiva steg barometerindikatorn från 100,8 i juli till 103,2 i augusti, där 100 markerar det historiska genomsnittet.  Det var framför allt industrin som bidrog till uppgången och där steg indikatorn från 101,6 i juli till 106,7 i augusti.

Båda indikatorerna kom in en bit över analytikernas prognoser och industriindikatorn överraskade dessutom storligen.

När det gäller industrin var det framför allt produktionsplaner och omdömena om orderstocken som bidrog till uppgången. Det här ska dock ställas i relation till att Konjunkturinstitutet i sin nedrevidering av årets BNP-prognos gör en poäng av att den främst orsakas av att exporten inte ger den skjuts till tillväxten som tidigare var väntat.

Det är en bild av exportutvecklingen som bekräftas av färsk statistik från SCB som visar att den svenska varuexporten steg med måttliga två procent under årets första halvår.

Tendensen har under det första halvåret också varit att indikatorer som Konjunkturbarometern och inköpschefsindex för industrin tenderat att överskatta den faktiska utvecklingen. Därför kan det också vara klokt av KI att göra en försiktig bedömning av exportutvecklingen och skriva ner den till 2,7 procent för helåret 2014. Däremot tror KI på bättre fart på exporten 2015 med en uppgång på 5,2 procent. 

Givet tidigare prognosmissar för exportutvecklingen och den senaste tidens svaghetstecken gällande den ekonomiska utvecklingen på den viktiga EMU-marknaden är det nog säkrast att ta exportprognosen med en liten nypa salt. Bland annat pekar det tyska IFO-indexet i en helt annan riktning än Barometerindikatorn, vilket är en varningssignal (se diagram).

Vi på Placera vill därför se positiva omdömen realiseras i hårda data innan vi är beredda att dra slutsatsen att exportutvecklingen äntligen vänt till det bättre.

Åt andra hållet pekar indikatorerna för hushållssektorn som är den tänkta motorn för svensk tillväxt. Hushållens konfidensindikator backar från 99,6 i juli till 96,9 i augusti. Det är faktiskt den lägsta nivån på hushållsindexet sedan juni 2013. Överraskande nog är hushållens syn på ekonomin mer pessimistisk än normalt trots ett extremt lågt ränteläge och hygglig inkomstutveckling. Det är framför allt synen på inköp av kapitalvaror som blivit mer negativ.

Det här står i sin tur i ganska skarp kontrast till en riktigt hygglig utveckling i detaljhandeln under sommaren.  Möjligen förmörkar ett osäkert valresultat och de politiska utspelen om behovet av skattehöjningar hushållens framtidssyn något.

Mot detta talar i sin tur att hushållen fortfarande tror på en bra utveckling för den egna ekonomin och att bilden av det ekonomiska läget i Sverige blivit ljusare.  Dessutom fortsätter hushållsutlåningen att öka – i juli med 5,5 procent i årstakt.

Anmärkningsvärt är också att hushållens inflationsförväntningar backar rejält.  Sedan juni har hushållens inflationsförväntningar på ett års sikt backat från 1,1 till 0,2 procent. Det är något för Riksbanken att bita i men Konjunkturinstitutet gör ändå bedömningen att det inte kommer ytterligare räntesänkningar. Något som flera andra bedömare faktiskt räknar med.   

Konjunkturinstitutet räknar med att BNP ska öka med 1,9 procent i år och med 2,9 procent 2015. Det är en förhållandevis försiktig prognos men även försiktiga prognoser har under de senaste åren visat sig överskatta det verkliga utfallet.

Hoppet står till att hushållen fortsätter att konsumera och att investeringarna, i bland annat bostäder, verkligen tar fart. Utrikeshandeln väntas även fortsättningsvis ge ett blygsamt bidrag till tillväxten.