Den amerikanska finansministern Jacob Lews strategi att sätta ett sista-datum för när förhandlingarna om en höjning av skuldtaket måste ha slutförts och en höjning beslutats var förhållandevis lyckosam.

Dagen innan utsatt datum (17 oktober) röstade senaten och kongressen igenom en skuldtakshöjning och en temporär budget som gör att anställda i statlig tjänst kan återgå till arbetet.

Annars fanns det någon eller några veckor kvar innan den akuta oförmågan att betala hade infunnit sig. Men redan nu är det dags att lära sig några nya viktiga amerikanska politiska datum.

Om vi tar dem i omvänd ordning:

Den 7 februari löper den nya tidsfristen för det lagstadgade skuldtaket ut. Det finns dock vissa möjligheter att utvidga tidsfristen med hjälp av extraordinära åtgärder från finansdepartementets sida.

Den 15 januari löper den temporära budgeten ut. Då kan det åter bli dags att börja stänga ner statliga myndigheter.

Den 13 december är i sin tur utsatt datum för när de nya budgetförhandlingar, som närmast omedelbart tar fart, ska vara avslutade.

Andhämtningspausen för såväl amerikanska politiker som för världsekonomin och finansmarknadens oroliga aktörer blir därmed förhållandevis kort. Det är ett skäl till att inte hoppas på någon särskild eufori eller lättnad efter gårdagens överenskommelser.

Vi ska komma ihåg att gårdagens uppgörelse inte löste ett enda av de långsiktiga budgetutmaningarna som USA står inför. För att långsiktigt komma till rätta med de strukturella underskotten i budgeten krävs såväl skattehöjningar som besparingar. I de tidigare budgetförhandlingar som genomförts har inga överenskommelser kring dessa frågor nåtts.

Nu är frågan hur Republikanernas stridslust ser ut efter att president Obama utropats till segrare i den här budgetstriden? Republikanerna fick bara igenom marginella krav medan presidenten inte behövde backa på någon avgörande punkt.

Kommer Republikanerna (exklusive TeaParty-rörerelsen) att överge strategin att ge sig på presidentens hjärtefråga i form av "Obamacare" och sluta använda hotet om att inte höja skuldtaket som förhandlingsvapen? Om inte, så har vi snart ett nytt budgetbråk på halsen.

Vilka eftergifter är president Obama beredd att göra för att få en ny budget på plats innan tidsfristen löpt ut? Det krävs sannolikt att han accepterar en budgetförstärkning som i högre grad baseras på besparingar än på skattehöjningar för att få Republikanerna med på tåget.

En tredje fråga rör i vilket konjunkturellt klimat som förhandlingarna kommer att genomföras? Finansoron lär bli betydligt allvarligare om vi samtidigt får se lite svagare konjunktursignaler kring amerikansk ekonomi. Nu visade visserligen gårdagens så kallade Beige book på en fortsatt måttlig återhämtning i amerikansk ekonomi men en liten varningssignal är det att fyra av de tolv centralbanksdistrikt som USA är uppdelat i faktiskt rapporterade tillväxttakten försvagades i september och inledningen av oktober.

Det är ännu ingen direkt fara på taket för den amerikanska återhämtningen men då har vi heller inte sett hur budgetbråket slår på hushållens och företagens förtroende.

En, för finansmarknaden, positiv effekt av budgetbråken är att den nedtrappning av obligationsköp som amerikanska centralbanken flaggat för sannolikt har skjutits en bit in på nästa år.

Vi på Placera räknar med en ny bombmatta av budgetnyheter och politiskt käbbel redan i november. Det riskerar att lägga sordin på börsstämningen.