I takt med att den politiska pressen ökat på framför allt republikaner i den amerikanska kongressen, stiger nu förväntningarna på att politikerna kommer att tvingas hitta en snar lösning på såväl budgetfrågan som en höjning av det lagstadgade skuldtaket som i dagsläget ligger på 16,7 biljoner dollar.

I opinionsmätningar är det framför allt Rrepublikanerna som får klä skott för stängningen av delar av de federala myndigheterna och den finansiella oro som följt på budgetbråken.

I en färsk gallupmätning är det bara 28 procent av väljarna som är nöjda med partiets agerande, en minskning med  tio procentenheter sedan föregående månad. Motsvarande minskning för Demokraterna uppgår till två procentenheter till 43 procent.

Den här dagen blir en viktig kraftmätning mellan de båda politiska blocken i den amerikanska kongressen, liksom mellan den hårdföra och den moderata delen inom det Republikanska partiet.

I eftermiddag ska den amerikanska finansministern Jacob Lew hålla tal och utfrågas inför senatens finanskommitté. Det sker bland annat mot bakgrund av att president Obama sagt sig vara villig att acceptera en kortfristig ökning av skuldtaket.

I den av Demokraterna dominerade senaten arbetas det samtidigt med just ett sådant förslag, men det krävs att minst sex Republikaner i senaten är beredda på att acceptera en sådan lösning för att den ska få den nödvändiga majoriteten på 60 röster och passera den politiska processen.

I praktiken skulle en sådan lösning innebär att nästa strid om skuldtaket kan skjutas fram till 2015.

Den stora knuten att lösa är huruvida ett sådant förslag skulle innebära en höjning av skuldtaket  utan några andra villkor, vilket president Obama krävt, eller om Republikanerna kan få någon form av eftergift för att inte framstå som totala förlorare i budgetbråket.

Senare under eftermiddagen ska Republikanerna i senaten mötas för att diskutera strategin inför kvällens möte med president Obama.

Presidenten ser ut att ha vunnit opinionsstriden bland de amerikanska väljarna, vilket givetvis skrämmer delar av Republikanerna inför det mellanårsval som hålls nästa år. Mellanårsvalet gäller alla platser i representanthuset och en tredjedel av senatens 100 platser. Det finns med andra ord ett litet äss i rockärmen. Det hävdas på många håll att en amerikansk betalningsinställelse, som i det här fallet kan betraktas som ¿frivillig¿, strider mot den amerikanska konstitutionen. En känslig fråga för många politiker och i befolkningen i stort.

Å andra sidan hävdar den falang inom Republikanerna som motsätter sig en höjning av skuldtaket att ränteutbetalning och andra viktiga delar av regeringsapparaten kan fortsätta att fungera med hjälp av de skatteintäkter som fortsätter att rulla in. Dessutom framförs argumentet att en höjning av skuldtaket utan några andra budgetvillkor riskerar att leda till ytterligare en sänkning av USA:s kreditbetyg.

Finansmarknadens aktörer tycks i alla fall i dagsläget satsa på en relativt snar lösning i budgetbråket, vilket i sin tur givetvis borgar för besvikelser om inga resultat nås vid dagens alla möten.

Men en ytterligare faktor till stigande riskaptit på finansmarknaderna är att den turbulens som budgetbråket skapat kan fördröja den åtstramning av penningpolitiken som USA:s centralbank flaggat för ¿ trots att bråket säkerligen naggar förtroendet för den amerikanska administrationen bland såväl utländska placerare som hos befolkningen i stort.

Enligt gårdagens protokoll från det senaste penningpolitiska mötet var debatten kring när det kan vara dags att strama åt penningpolitiken het. Bland annat framfördes argument att det skulle skada bankens förtroende om det inte genomfördes en snar åtstramning som det tidigare signalerats om. Dessutom var flertalet av de ledamöter som ingår i den kommitté (FOMC) som styr över penningpolitiken överens om att en första åtstramning bör ske före årsskiftet och att de månatliga obligationsköpen helt upphör till mitten av 2014.

Nu spekuleras det på marknaden istället om att åtstramningen mycket väl kan dröja till efter årsskiftet och att nedtrappningenen av obligationsköpen kan ske i en betydligt långsammare takt än väntat. Framför allt om budgetbråket skulle dra ut på tiden.