Barometerindikatorn, som är en sammanställning av stämningsläget bland hushåll och företag, steg från 108,1 i november till 111,6 i december (se diagram nedan). Det historiska genomsnittet är satt till 100 och decembersiffran indikerar därmed en betydligt starkare ekonomisk tillväxt än normalt.

Det är också den högsta nivån på barometerindikatorn sedan återhämtningsåren 2010-2011, när ekonomi var på väg tillbaka från en mycket djup svacka. Den här gången är därför barometersiffran att betrakta som ett större styrkebesked för svensk ekonomi.

Alla delbranschers konfidensindikator liksom hushållens ligger över det 100-streck som markerar det historiska genomsnittet. Det finns dock en del skillnader i utveckling och problemställning mellan olika delar.

Industrin

Konfidensindikatorn i industrin steg i december hela 11 enheter till en historiskt hög nivå på 121,1. Orderingången, liksom produktionsplanerna, tog ett rejält skutt uppåt i december och det är väl ingen vild gissning att den svaga kronan delvis ligger bakom lyftet.

Men det är säkerligen inte hela sanningen utan det starka utfallet ska också ses som ytterligare en indikation på att efterfrågeläget för industrin håller på att förbättras mer generellt. Framför allt ser utvecklingen i Europa något bättre ut, vilket gårdagens tyska IFO-index också var ett tecken på.

Vi på Placera tror dock att dagens industrisiffra målar en något för ljus bild av utvecklingen för svensk industri och räknar med att konfidensindikatorn kommer att rekylera nedåt de kommande månaderna men fortsatt ligga en bra bit över 100-nivåna.

Noterbart är att andelen företag som höjer sina priser ligger på den högsta nivån sedan 2011.

Byggsektorn

Konfidensindikatorn i byggsektorn backade i december med 3,2 enheter till 108,8. Det ska ändå inte ses som att det skett något trendbrott i byggandet som tvärtemot fortsätter att öka.

Byggföretagen har däremot skruvat ner anställningsplanerna, vilket nog snarast är ett tecken på att bristen på lämplig personal fortsätter att stiga. Flertalet byggföretag är dessutom högst tillfreds med sina orderstockar.

Detaljhandel

Lite oroande är det ändå att konfidensindikatorn i detaljhandeln fortsätter att sjunka. I december landar siffran på 101,8, vilket visserligen är starkare än normalt men ändå den näst lägsta siffran sedan oktober 2013. Faktum är att försäljningsutvecklingen i detaljhandeln inte nått handlarnas optimistiska förhoppningar under större delen av 2016.

Vi på Placera räknar visserligen med att försäljningen i detaljhandeln fortsätter att öka men skruvar, liksom handlarna själva, ner förväntningarna på det stora försäljningslyftet.

Andelen handlar som avser att höja priserna ligger fortsatt på en nivå som indikerar lågt inflationstryck från den här delen av ekonomin. Något för Riksbanken att ta i beaktande på dagens penningpolitiska möte.

Privata tjänstenäringar

Konfidensindikatorn i de privata tjänstenäringarna fortsätter sin trend uppåt och landar på 108,7. Den högsta nivån sedan maj 2011. Det här är en bred grupp företag med vitt skilda verksamheter. Allt från hotell och transporter till finans- och konsulttjänster. Gruppen brukar ligga relativt sent i konjunkturcykeln så det är ett tydligt tecken på styrkan i svensk ekonomi att läget fortsätter att förbättras.

Det är också den bransch som är överlägset viktigast ur sysselsättningssynpunkt och att andelen företag som anställer ny personal fortsätter att stiga betyder att trycket på svensk arbetsmarknad fortsätter att växa.

Hushåll

Konfidensindikatorn för hushållen backar från 105,8 i november till 103,2 i december. Visserligen stiger indikatorn för hushållens syn på svensk ekonom till 100,9, något över det historiska genomsnittet, men samtidigt backar synen på egen ekonomi från 111,0 till 103,5.

Det senare är visserligen ett stort ras ock skulle i värsta fall kunna ses som ett varningstecken på att hushållen är på väg att börja strama åt. Men tittar man bakåt är det snarare det höga siffrorna för oktober (110,2) respektive november (111,0) som sticker ut som lite av extremvärden.

Decembersiffran är därför snarast att betrakta som en återgång till nivån på konfidensindikatorn som varit mer normal under större delen av 2016. Den ligger också mer i linje med nivån i detaljhandeln med en mer måttlig ökning av hushållens köplust.

Summering

Konjunkturinstitutet (KI) publicerade på tisdagen en färsk prognos för svensk ekonomi och konjunkturbarometern har varit ett viktigt underlag. KI har, bland annat mot den bakgrunden, skruvat upp tillväxtprognoserna en aning och räknar med en tillväxt på 3,4 procent i år och 2,2 procent 2017.

Vi på Placera tror att prognosen för 2017 kan var i underkant givet den starka bild som företagen och hushållen målar upp.

Noterbart är att KI inte ser något inflationstryck i närtid och räknar med att Riksbankens styrränta ligger kvar på -0,50 procent till och med tredje kvartalet 2018.