För en månad sedan skrev vi om oro för inflation med stigande råvaru- och energikostnader som en hämsko för börsen.

Föga kunde man då ana vi stod inför en våg av omvälvande händelser i Mellanöstern som ökade trycket på oljepriset rejält. Det är svårt att skriva om börsen utan att ta med utvecklingen i Mellanöstern.

Utan att beröra några andra aspekter av utvecklingen i Libyen än de som har bäring på börsen så kan man konstatera att osäkerheten är total om vart utvecklingen i Libyen bär, och osäkerhet har ju ett pris på börsen - riskpremien.

Den har rakat i höjden eftersom utbudsstörningar i oljeproduktionen snabbt får konsekvenser för den globala tillväxten genom att energi är en insatsvara för i princip samtliga sektorer i större eller mindre utsträckning.

Ett enkelt överslag gör det hela mer konkret. Världsförbrukningen i år förväntas nå drygt 32 miljarder fat enligt den amerikanska energimyndigheten EIA. WTI-oljepriset steg med nästan 12 dollar per fat när det hettade till i Libyen, till 99,1 dollar. Enkelt räknat: 12 dollar extra per fat gånger 32 miljarder fat betyder en global kostnadsökning i råoljeledet på 384 miljarder dollar i årstakt, givet att prisökningen står sig, motsvarande nästan hälften av USA:s första stimulanspaket under finanskrisen.

I det perspektivet är det inte så svårt att förstå vilket stort genomslag ett högt oljepris får.

Resonemanget gäller dock under förutsättning att prisökningen är bestående. Så vad man måste ha en uppfattning om är huruvida det är en tillfällig spik eller en någorlunda bestående utveckling.

Att döma av de prognoser som ges från institut från EIA och andra branschspecialister, exempelvis placera.nu:s gästkrönikör Carl Cederström som i februari argumenterade för att det denna gång finns en reell obalans i botten. EIA höjde under februari sin prognos för oljepriset 2011 med nästan 18 procent. Det borde tala för att risken är stor för ett långsiktigt högre oljepris.

Konsekvensen för börsen är givetvis negativ. Stigande energipriser betyder lägre tillväxt, allt annat lika. Till de höga priserna kommer dessutom timingen som är lite olycklig, mitt i en konjunkturåterhämtning som behöver lite medvind.

Men det finns också en del ljusa tecken, inte minst i USA som länge har haft en bedrövlig utveckling men som nu äntligen har växlat upp ett steg. Där har det på sistone kommit en hel del positiva tecken med mer robusta hushåll och en stigande tillväxt. 

USA:s BNP-tillväxt spås öka kontinuerligt. Konsensusuppfattningen på marknaden är knappt 3 procent första halvåret och drygt 3 procent under det andra. Samtidigt pekar prognoserna för Europa i motsatt riktning, från drygt 2 procent för EU-området i inledningen av 2011 för att sedan trenda nedåt mot 1,5 procent mot slutet av året.

En bidragande orsak är att de amerikanska hushållen minskat sin belåning. Ser man till indikatorer såsom kreditkortsskulder och hypotekslån pekar de åt rätt håll. Detta är särskilt viktig för den amerikanska ekonomin då den i högre grad än de flesta drivs av konsumtion.

De amerikanska hushållens kreditkortsskulder har sjunkit med 15 procent från toppnivåerna 2009 och hypotekslånen sjunker, om än att de vid en nivå kring 76% av disponibelinkomsten fortfarande är högre än vid inledningen av den förra konjunkturåterhämtningen (då de låg på ca. 60% av disponibelinkomsterna).

Så trots det höga oljepriset framstår utvecklingen i USA som mer positiv än på länge. Och en högre tillväxt där ge en bra skjuts även åt våra svenska exportbolag, så det har bäring även på vår egen börs.

Sammantaget ser det alltså mörkare ut nu än då vår senaste marknadssyn publicerades i och med det höga oljepriset och osäkerheten i mellanöstern. Men så har också index backat sedan mitten på januari och därför har utsikterna något paradoxalt ökat för en bättre utveckling på börsen kommande kvartal.

Börsen har dessutom en tendens att överreagera på kort sikt (samtidigt som den ofta underskattar styrkan i långsiktiga förändringar). Så trots en del mörka moln på horisonten är det i grund och botten en ganska sund korrektion vi ser nu på börsen som gått väldigt starkt, väldigt länge. Det kan lägga grunden för en stabilare utveckling under resten av året.

Vilka aktier eller sektorer som har bäst utsikter att gå bra är givetvis svårt att sia om. I en sådan miljö är det klokt att satsa på säkra kort.

Med det menas inte nödvändigtvis låg risk eller låga absoluta värderingar (även om det givetvis är ett plus i kanten med låga p/e-tal), utan snarare bolag som har en stark trend såväl resultat- som kursmässigt.

Detta till skillnad från aktier som ser ut att bli turnaroundkandidater. Även aktier som släpat efter men där man kan hoppas att de ska ta igen gapet, är nog fel typ av aktier att köpa när börsen är nervös.

Vi rekommenderar aktier i de bolag som överraskade positivt under boksluten eller de som har en hög konstaterad tillväxt och stark orderbok snarare än förhoppningar om detsamma.

Om det blir en rekyl uppåt så finns av uppenbara skäl störst potential i de mer cykliska sektorerna. Vi landar i en tro på positiv rekyl på kort sikt trots att de lite mer långsiktiga utsikterna har försämrats.

Det avspeglas också de i förändringar som görs i vår lista på tio köpvärda aktier som innehåller rekommendationer i specifika aktier. Vi tar där in NCC som slog förväntningarna i bokslutet samt Sandvik som trots sviktande lönsamhet på grund av höga råvarupriser överraskade positivt med urstark orderingång.

Vi behåller dessutom vår positiva syn på råvarusektorn, även om en sämre global tillväxt skulle slå mot efterfrågan, detta då det inom många områden ändå råder obalans mellan utbud och efterfrågan vilket kan hålla priserna uppe även med lägre tillväxt.