Stigande oro inför den grekiska folkomröstningen fick det att svänga rejält på världens börser i veckan som gick. Förutom kraftiga nedgångar i EMU-området, där bland annat börserna i Spanien och Italien drabbades hårt, var den svenska börsen en av de stora förlorarna. Den svenska börsen backade med närmare 3 procent.

På räntemarknaden fick vi se en del uppångar i tidigare krisländer medan nedgångar dominerade i mer stabila ekonomier. Det var ändå ingen superdramatik. Den svenska tioårsräntan sjönk dock med hela 20 räntepunkter till 0,87 procent men här fick räntenedgången också en extra skjuts av Riksbankens överraskande räntebesked.

Riksbanken valde att sänka sin styrränta till -0,35 procent och dessutom meddelades att köpen av statsobligationer utökas med 45 miljarder kronor. Beslutet bidrog till att kronan åter började försvagas.

Men det var givetvis det grekiska dramat som överskuggande allt och som slutade med att det grekiska folket sa ett rungande nej till långivarnas förslag till uppgörelse. Att det blev ett nej kommer givetvis att få stora konsekvenser, inte minst för Grekland, men även för synen på eurosamarbetet i stort.

Sannolikheten för en så kallad Grexit, där Grekland lämnar eurosamarbetet har ökat väsentligt.

På kort sikt blir det viktigt att se om det finns utrymme för att återuppta förhandlingarna. Efter måndagens toppmöte mellan den tyska förbundskanslern Angels Merkel och den franska presidenten Francois Hollande får vi en första tydlig indikation på hur de viktigaste ledarna ser på saken.

Att den grekiska finansministern Yanis Varoufakis, som ständigt retat gallfeber på sina motparter, meddelat sin avgång tolkar vi på Placera, kanske lite för välvilligt, som att den grekiska regeringen tänker sig en  mer försonlig ton framöver – även om deras krav fortfarande kommer att vara svåra för långivarna att acceptera.

Nyinsatta eurogruppsmöten kommer sedan att hållas på både tisdag och onsdag men räkna med tuffa utspel under hela den kommande veckan. Det betyder i sin tur troligen stora svängningar i börshumöret, så håll fortsatt i hatten.

På måndag håller dessutom ECB-ledningen ett möte för att lösa frågan hur banken ska hantera sin omfattande utlåning, cirka 90 miljarder euro, till det grekiska bankväsendet. Här väntar sig de flesta att banken håller fast vid beslutet att inga nylån ska ges men att man heller inte kräver återbetalning av den nuvarande utlåningen.

Det betyder i sin tur att det grekiska bankväsendet fortsatt kommer att sakna pengar och att kapitalrestriktionerna kan komma att behöva utökas.

På lite sikt lär det uppkomna läget även innebära att den grekiska regeringen inte kommer att kunna betala ut löner och pensioner, i alla fall inte i euro. Ett alternativ kan då bli att ge ut någon form av reverser som i praktiken innebär att landet skapar en parallell valuta. Ett tydlig steg mot ett utträde ur euron.

Nu hastar det dock med en lösning för Grekland. Ett nytt (av alla dessa) slutdatum är 20 juli.

Då ska Grekland betala tillbaka ett lån på 3,5 miljarder euro till ECB. Klara Grekland inte denna återbetalning måste ECB, enligt hur vi tolkat reglerna, begära återbetalning av alla nödkrediter. Då kollapsar det grekiska banksystemet och Grekland kastas in i det fullständiga ekonomiska kaoset.

Måndag

De få makrosiffror som släpps kommer i princip helt att försvinna ur marknadens fokus. Istället ligger månadens fokus på att försöka få en överblick av konsekvenserna efter det grekiska nejet i folkomröstning. Inte minst lär dagens toppmöte mellan Merkel och Hollande vara i blickfånget liksom vilka signaler som skickas ut från Aten.

Tisdag

Även på tisdagen är det Grekland som dominerar bilden. Eurogruppen ska hålla möte och därifrån får vi de första signalerna kring viljan att fortsätta förhandlingarna om ett nytt stödpaket till Grekland. Dessutom vilken ton som de grekiska förhandlarna kommer att hålla – fortsatt konfrontatoriska eller mer återhållsamma?

Onsdag

Nytt eurogruppsmöte på agendan. Dessutom publicerar den amerikanska centralbanken protokollet från det senaste penningpolitiska mötet. Kanske kan spekulationerna kring en första amerikansk räntehöjning ta förnyad fart.

Torsdag

Kina har nyligen presenterat nya stimulansåtgärder. En låg inflationssiffra för juni kan få centralbanken att agera igen. Bank of England kommer med nytt räntebesked. Banken pressas av ett allt starkare pund som håller ner inflationstakten men några nya penningpolitiska satsningar ska inte finnas på agendan enligt bedömare.

Fredag

Dagens viktigaste, förutom fortsatt grekfokus, är det tal som den amerikanska centralbankschefen Janet Yellen håller. Kommentarer kring den situation som uppstått i EMU-området och vad det kan få för konsekvenser för den amerikanska penningpolitiken vore högintressanta.