I samband med att vi, i slutet av augusti, släppte vår förra marknadssyn såg det rejält oroligt ut på de finansiella marknaderna. Oron kring vad som skulle ske i samband med den allmänt väntade nedtrappningen av den amerikanska centralbankens obligationsköp drog redan i utgångsläget ner riskaptiten hos många placerare.

När sedan krisen i Syrien eskalerade och var på väg att utvecklas till en storpolitisk konflikt mellan USA och Ryssland var det många som kastade in handduken.

Men sedan dess har faktiskt det mesta gått finansmarknaden väg.

Syrienkrisen har funnit en lösning som, i alla fall på kort sikt, väcker visst hopp. Den amerikanska centralbanken valde dessutom, överraskande nog, att fortsätta med obligationsköpen i oförändrad takt och de globala konjunktursignalerna har blivit allt bättre.

EMU-området ser ut att, med Tyskland som motor, sakta men säkert lyfta sig ur recessionsträsket, och inte minst det faktum att Kina fått förnyad fart på sin ekonomi har satt ordentlig fart på börser och ekonomier i många tillväxtländer.

Så även om vi hade en tuff start visade sig vårt val att hålla fast vid en hög aktieandel på 70 procent, i vårt allokeringsförslag, vara rätt. Den svenska börsen har i september stigit med lite drygt fem procent och sedan vi publicerade marknadssynen med knappt tre procent.

Den svenska tioårsräntan har dessutom sjunkit från toppen på 2,75 procent och har åter halkat ner en bit under 2,5 procent.

På råvarumarknaden har det varit en mer blandad utvecklingen men breda råvaruindex har tappat på att den dominerande oljan sjunkit kraftigt i pris.

När vi nu blickar fram mot oktober månad så medger vi att mycket ser ganska ljust ut ur finansmarknadens perspektiv - ändå väljer vi att den här gången dra ner aktieandelen i vårt allokeringsförslag från 70 till 50 procent.

Med en uppgång på svenska börsen i år på cirka 21 procent, inklusive utdelningar, har företagsvärderingarna i många fall skjutit rejält i höjden och det finns därmed rejält med fallhöjd om riskaptiten av någon anledningen skulle sjunka tillbaka. De konjunktursignaler som kommit från svenskt håll har heller inte övertygat oss om att rapporterna för de tredje kvartalet kommer att rosa marknaden utan det finns fortsatt risk för besvikelser.

I USA rycker dessutom en ny plågsam förhandlingsrunda kring statsbudget och skuldtak allt närmare. Den amerikanska finansministern Jack Lew har varnat för "katastrofala effekter" om inte kongressen lyckas enas om en höjning av skuldtaket innan den 17 oktober - en varning som finansmarknaderna hittills valt att ignorera. Och även om inte heller vi räknar med samma bittra konflikt som förra året är det nog lite övermodigt att hoppas på att de kommande budgetbråken inte ska ha någon som helst effekt på placerares riskaptit.

Å andra sidan kan en snabb lösning leda till ett kortare lättnadsrally, men fram till dess väljer vi att ha vi en lite avvaktande börshållning.

Skulle budgetfrågan lösas lär det heller inte dröja särskilt länge innan diskussionen kring en nedtrappning av den mycket expansiva amerikanska penningpolitiken åter aktualiseras. Federal Reserve har ett nytt penningpolitiskt möte i slutet av oktober och när vi börjar närma oss detta kan såväl finansoron som marknadsräntorna stiga, vilket torde vara negativt för börsutvecklingen.

Vi på Placera är heller inte helt nöjda med den globala konjunkturutvecklingen. Visserligen har återhämtningen breddats till fler länder och regioner men den den går fortfarande plågsamt långsamt. Det finns dessutom en viss tendens till att konjunkturstatistiken fått allt svårare att nå analytikernas förväntningar, framför allt i de länder som kommit en bit in i den ekonomiska återhämtningen.

I EMU-området är den svaga ekonomiska utvecklingen särskilt kännbar eftersom vi närmar oss slutet på ett budgetår där i stort sett inget land nått de sparbeting som satts upp. En lättnad av sparbetingen var visserligen en förutsättning för den ekonomiska återhämtningen men betyder att sparkraven blir stora även under 2014. Det lär fortsätta att hålla ner investeringsviljan i Europa i stort.

En av de större syndarna när det gäller sparbeting är dessutom Italien som, av allt att döma, dessutom är på väg in i en regeringskris. Det är en utveckling som i förlängningen riskerar att åter sätta sökarljuset på ett stapplande eurosamarbete. 

En joker i leken är ECB som vid det penningpolitiska mötet 2 oktober möjligen kan överraska med nya penningpolitiska stimulanser. Det är dock ett långskott som vi inte vill bygga vår placeringsstrategi på.

Däremot har vi hopp om att den positiva utvecklingen för utvecklingsländerna, med Kina i spetsen, ska fortsätta. Förutom olje- och guldpris har råvarumarknaderna i många fall uppvisat en ny stabilitet i september och vi väljer därför att hålla kvar en råvaruandel på 5 procent. Placeringarna sker företrädesvis i breda råvarufonder.

Sammantaget blir därmed allokeringen för oktober 50 procent aktier, 45 procent räntor och 5 procent i råvaror.

För aktie- ochfondplaceringar hänvisar vi till våra favoritlistor. Läs här.

När det gäller räntor håller vi, mot bakgrund av risken för stigande långräntor i spåren på nya spekulationer kring en amerikansk åtstramning, fast vid att bankboken eller kort ränteplaceringar är att föredra.