Den svenska bruttonationalprodukten (BNP) steg visserligen något snabbare än väntat tredje kvartalet i år men utvecklingen går ändå i fel riktning. Tillväxten landade på 0,3 procent tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet och i årstakt blev uppgången 2,1 procent. Under årets andra kvartal var tillväxten 0,5 procent jämfört med närmast föregående kvartal.

I årstakt steg hushållens konsumtionsutgifter med 2,4 procent och bidrog med 1,2 procentenheter till BNP-ökningen. Men noteras bör att konsumtionsutgifterna inte ökade alls mellan det andra och det tredje kvartalet. Det är värt att ha i åtanke nu när hushållens skulder växer och förslag på hur vi ska stävja skuldsättningen står som spön i backen.

Det är hushållen som, i stort sett i alla prognoser över den framtida utvecklingen, ska vara den starkaste drivkraften bakom svensk tillväxt. Det är lite svårt att få ihop den bilden givet att hushållen i allt högre grad förlorar tron på bättre tider framöver. Det syntes bland annat i Konjunkturinstitutets barometer som publicerades tidigare i veckan. Å andra sidan steg försäljningen i detaljhandeln med stabila 4,5 procent i oktober jämfört med motsvarande månad i fjol.

En annan stark drivkraft bakom tillväxten i år är ett ökat bostadsbyggande. Här växer också frågeteckenen kring hur det ska se ut framöver givet potentiella åtstramningar, framför allt riktade mot förstagångsköpare av bostäder.

Det är mot den här bakgrunden kanske inte så förvånande att politikerna vacklar när de ska bestämma sig för vilken typ av åtgärder som är lämpliga för att få kontroll på hushållsutlåningen.

Lite av glansen med en tillväxt på hyggliga 2,1 procent – i alla fall jämfört med de flesta av våra europeiska grannar – försvinner dessutom eftersom hela 0,8 procentenheter av uppgången förklaras av att lagren stigit under det tredje kvartalet. Det brukar inte borga gott för tillväxten framöver eftersom lagerstockarna sannolikt behövber betas av. 

Exporten ökade med 2,6 procent under det tredje kvartalet men eftersom importen steg med 6,2 procent drog nettot för utrikeshandeln ner tillväxten med 1,3 procentenheter.

På den mer positiva sidan kan noteras att arbetsmarkanden fortsätter att stärkas. Antalet sysselsatta steg med 1,9 procent det tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal i fjol och antalet arbetade timmar steg med hela 2,9 procent.

Baksidan av det myntet är att produktiviteten i svensk ekonomi backade med 0,7 procent tredje kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Det brukar annars bara vara i riktigt djupa lågkonjunkturer som produktiviteten i hela ekonomin sjunker.

Sammantaget ger dagens BNP-siffror bilden av en svensk ekonomi som visserligen tragglar sig framåt men knappast imponerar. Dessutom växer frågetecknen stadigt kring vilka som ska vara den svenska ekonomins drivkrafter framöver – om det nu inte ska vara köpsugna hushåll.