December var varit en på många sätt stökig börsmånad på flera av världens börser. Men när månaden ska summeras så tycks det ändå som att den svenska börsen lyckats rida ut stormarna och kommer att landa någon procent högre.

Vår höjning av aktieandelen i vårt allokeringsförlag för december blev därmed lycksosam, även om det länge såg ut som att decemberbörsen skulle sluta i en större nedgång. Det har under månaden också funnits en hel del att oroa sig över.

Krisen i den ryska ekonomin med påföljande rubelkollaps har varit en av oroshärdarna, inte minst som den gett vissa spridningseffekter även till andra, mindre stabila, ekonomier.

Grekland har dessutom gjort ett återinträde på den finansiella orosbanan och påmint marknadsaktörerna om att det sista kapitlet i eurokrisen ännu inte är skrivet. Nu är det den här gången visserligen i första hand en politisk och inte ekonomisk kris och spridningseffekterna har varit begränsade men det har åter börjat viskas om en möjlig ”grexit” på finansmarknaderna.  

Det branta fallet i oljepriset har också tagit sin tribut – och då inte bara via rubelkollapsen. Länge var tolkningen på finansmarknaden att prisfallet i första hand skulle ses som ytterligare ett svaghetstecken i den globala ekonomin.

Men ändå är frågan om inte det som oroat finansmarknadens aktörer allra mest varit fortsatt dollarstyrka och risken för att den amerikanska centralbanken (Federal Reserve) genom att avisera en första räntehöjning skulle ge riskaptiten en rejäl knäck.

Det är i alla fall så vi på Placera tolkar den senaste tidens börsrörelser och den revansch som skett på många av världens börser sedan Federal Reserve hade sitt penningpolitiska möte och fortsatte ge ett mjukt räntebesked.

De stora börsförlorarna under den senaste månaden har, förutom oljeberoende länder, i många fall varit tillväxtekonomier med stora dollarlån och stort beroende av att västländerna fortsätter sin expansiva penningpolitik. Börser i mer stabila och utvecklade ekonomier har i sin tur klarat sig betydligt bättre.

När vi nu blickar fram mot det nya året så är visserligen vår bedömning av känsligheten på finansmarknaden för olika former av störningar även fortsättningsvis är mycket stor och att exempelvis en oförminskad Rysslandskris eller eskalerande Greklandskris tidvis kan ställa till det.

Den amerikanska centralbankens besked var i sin tur lugnande och vi räknar med att den även fortsättningsvis hålls på mattan av såväl en allt starkare dollar som en inflation som fortsätter att krypa neråt – från dagens redan låga nivåer.

Det nya året innebär dessutom att spekulationerna kring att ECB ska tvingas ta till nya, radikala åtgärder, för att hålla uppe inflationsförväntningarna och klara sitt mål att expandera balansräkningen, kommer att ta fart igen. Det börjar bli dags för ECB att leverera och inte bara prata.

Nya stimulansåtgärder vankas i Kina där ekonomin vägrar ta riktig fart men där fastighetsmarknaden dessbättre svalnat väsentligt. I Japan kan vi också se fram mot en än mer expansiv ekonomisk politik då en övertygande seger i nyvalet gav premiärminister Shinzo Abe råg i ryggen att fortsätta med sin ”Abenomics”.

Vi tycker oss också se ljusglimtar i den globala konjunkturbilden där USA och Storbritannien fortsätter att övertyga samtidigt som recessionsrisken i EMU-området minskat väsentligt.

Den negativa tolkning av nedgången i olje- och energipriser som inledningsvis ställde till det på finansmarknaden har också sakta men säkert skiftat över i favör för en betydligt mer positiv syn. Nu är det istället den massiva stimulans som ett, i princip, halverat oljepris ger till världsekonomin som mer kommit i fokus.

I Sverige bör dessutom den svagaste kronkursen mot euro respektive dollar sedan 2010 kunna ge exportindustrin lite extra draghjälp.

Vi väljer mot den här bakgrunden att höja andelen aktier i vårt allokeringsförlag ytterliga inför det nya året.  Aktieandelen höjs till 75 procent.

Vår råvaruandel på 5 procent visade sig vara en mindre lyckosam placering då oljepriset fortsatte neråt. Andra typer av råvaror har rört sig mer sidledes under december. Givet vår hyggligt positiva syn på den globala konjunkturutvecklingen, tron på nya stimulanser och mindre rörelser i oljepriset framöver väljer vi ändå att ligga kvar med våra 5 procent i råvaror. Det är dock en högriskplacering.

Följden blir att vår allokering till räntemarknaden krymper ytterligare, nu till 20 procent. Det är en välkommen nedjustering eftersom vi inte tycker att räntemarknaden känns särskilt attraktiv varken sett till avkastning eller risk.

För att krydda räntedelen väljer vi därför att fortsätta med att satsa en del av ränteslanten i preferensaktier, som kan ses som en form av hybrid mellan en aktie- och ränteplacering. Vi anser att det krävs en handfull preferensaktier för att minska risken.

Vårt allokeringsförlag för januari månad blir därmed 75 procent aktier, 5 procent råvaror och 20 procent ränteplaceringar.

För aktie och fondplaceringar hänvisar vi till våra listor över tio köpvärda aktier i januari samt tio köpvärda fonder i januari, läs här.

För taktiska val på börsen hänvisar vi till Tomas Linnalas Börssyn för januari.