Onsdagens konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet (KI) var bister läsning. Även om förväntningarna var lågt ställda och de flesta räknade med en fortsatt försämring av konjunkturbilden så var resultatet en besvikelse. Barometerindikatorn, som är det sammansatta måttet för både hushålls- och företagsundersökningen, sjönk till 92,3 vilket tidigare, enligt KI , varit liktydigt med sjunkande svensk BNP.

Tittar man närmare på olika delar så ser det riktigt illa ut i byggsektorn där konfidensindikatorn numera sjunkit till -40 och där byggföretagen är påfallande pessimistiska om den framtida efterfrågeutvecklingen i sektorn som helhet.

I industrin sjönk konfidensindikatorn till -16, men det som oroar rejält är att kapacitetsutnyttjandet sjunkit kraftigt och att omdömena gällande orderstocken ser riktigt svaga ut.  Orderstocksomdömet ligger numera på -42, vilket visserligen inte är lika dåligt som under den djupa finanskrisen 2009, men det ligger under motsvarande värden från tidigare, mer normala, lågkonjunkturer.

Ljuspunkterna hittar vi främst i delar av den privata tjänstesektorn och i detaljhandeln där konfidensindikatorerna fortfarande orkar över nollstrecket med värden på 7 respektive 6. Men även här är trenden i de flesta fall nedåtriktad.

Även hushållen håller fanan hyggligt högt när det gäller den egna ekonomin medan synen på svensk ekonomi tog ett rejält skutt nedåt i oktober. Makroindex, som mäter hushållens syn på ekonomin i stort, sjönk från -16,7 i september till -30,7 i oktober. 

Tillsammans med dagens tyska IFO-index, som mäter humöret i tyskt näringsliv, och som sjönk till 100,0 i oktober så målar dagens statistik upp en bild av att även tidigare stabila länder i Europa nu är på väg att dras ner i recessionsträsket. Även i det tyska fallet hamnade indexet dessutom under lågt ställda förväntningar.

Dagens statistik är den sista information som riksbanksdirektionens ledamöter hinner ta hänsyn till när räntebeslutet ska tas på dagens penningpolitiska möte. Givet den recessionsrisk som numera är påtaglig, den i utgångsläget låga inflationen på 0,4 procent och kraftigt stigande varsel borde en räntesänkning vara ett närmast givet beslut.

Men samtidigt har signalerna från flera av direktionsledamöterna visat på en uttalad ovilja att sänka räntan ytterligare, främst gäller detta riksbankschefen Stefan Ingves. Det gör att vi inte riktigt törs tro på att det blir en räntesänkning när beslutet från dagens möte presenteras imorgon - även om sannolikheten för en sådan stigit rejält.

Bland annat lär direktionsledamöterna Per Jansson och Barbro Wickman-Parak, som vi betraktar som konjunkturnördarna i direktionen, ta sig en ordentlig funderare kring huruvida man ska ansluta sig till Lars E O Svensson och Karolina Ekholm i räntesänkarlägret. Det krävs dock att bägge röstar för en räntesänkning för att inte Ingves utslagsröst ska kunna fälla avgörandet.

Däremot växer vår övertygelse om att en utebliven räntesänkning imorgon betyder att banken måste ta i desto mer i december. I vilket fall som helst så lär Riksbankens styrränta ha sjunkit från dagens 1,25 procent till 0,75 procent lagom till julhandeln.

Vi noterar att kronan tappat rejält efter att Konjunkturbarometern publicerats och att räntorna i alla löptider sjunkit.  En tydlig indikation på att marknadsaktörerna funderar i samma banor som oss och räknar med framtida räntesänkningar.