När placera.nu summerar räntefondsåret 2008 handlar det mycket om valutan, framför allt om yen, franc och dollar.

Visst har räntorna gått ned under året, både i Sverige och global. Det syns bland annat i avkastningen för svenska räntefonder. De långa svenska räntfonderna har stigit med i genomsnitt 8 procent och de korta med 4 procent.

Anledningen är att centralbankerna har sänkt sina styrräntor för att stötta den fallande konjunkturen och för att investerare har sökt sig till säkrare placeringar när börserna gått ned i källaren. Världens aktiemarknader har i genomsnitt gått ned med över 30 procent.

Men den globala finanskrisen och den efterföljande globala lågkonjunkturen har också satt hårt tryck på olika valutor runt om vi världen. Det har satt sina tydliga spår i räntefonderna, och vinnarna kan är de länder vars valuta har varit eftertraktad.

Långa japanska räntefonder har stigit med 35 procent, räknat i svenska kronor. Det är smått otroligt att räntefonder stiger så mycket. Men i detta fall beror det på att den japanska yenen har stärkts med nästan 50 procent mot den svenska kronan. I genomsnitt har fonderna tappat någon procent, mätt i japanska yen.

Den schweiziska francen har också varit en tillflyktsort för många investerare. Det har gjort valutan starkare och skapat en väldigt fin avkastning räknat i svenska kronor. De korta schweiziska räntefonderna har stigit med knappt 27 procent och de långa med drygt 20 procent. Räknat i schweiziska franc har de bara gått upp med drygt 2 procent respektive ned med 3 procent.

Samma sak gäller de räntefonder som investerar i amerikanska räntebärande värdepapper. Den amerikanska dollarn har stärkts mot den svenska kronan, vilket innebär att avkastningen blir bra. Korta amerikanska räntefonder har i våra svenska ögon stigit med i genomsnitt nästan 18 procent, men för en amerikan bara med 1,5 procent. För de långa räntefonderna är motsvarande siffror 16 respektive minus 4 procent.

Den svenska kronan har också försvagats mot euron vilket blir tydligt när det kommer till räntefonderna. Långa eurofonder har stigit med 25 procent räknat i svenska kronor. I euro är uppgången bara 8 procent, snarlik den uppgången som gäller för svenska långa räntefonder.

Börsnedgången har satt sina tydliga spår i de räntefonder som investerar i företagsobligationer. De har haft en betydligt sämre utveckling. De fonder som investerar i obligationer utgivna av bolag inom euroområdet har bara stigit med 3,6 procent i svenska kronor, men fallit med 10 procent räknat i euro.

De som investerar i amerikanska företagsobligationer har stigit i princip givit nollavkastning i kronor, men tappat nästan 17 procent räknat i amerikanska dollar.

Ännu sämre har det gått för de fonder som investerar på tillväxtmarknaderna. Där har många valutor fallit i förhållande till den svenska kronan och i genomsnitt har fonderna tappat 10 procent i svenska kronor.

Allra sämst har det gått för de räntefonder som klassas som högrisk. De investerar oftast i mindre säkra företagsobligationer. I år har det gått riktigt illa och de fonder som framför allt investerar i USA har fallit med 18 procent i genomsnitt, och de som fokuserar på Europa har tappat 25 procent i värde i genomsnitt. Anledningen är att bolagen har tagit stryk och deras utgivna obligationer har fallit i värde.