Det är ingen överdrift att påstå att valet av Donald Trump som USA:s nästa president i princip helt dominerar de nuvarande skeendena på finansmarknaden. Det överraskande utfallet i presidentvalet har tagit analytikerna på sängen och skickat en del chockvågor över marknaderna, om än inte alltid som det var tänkt.

Börserna i USA har rusat och S&P500 har stigit till nya rekordnivåer. I Europa har börsreaktionen varit mer återhållsam och här har börserna rört sig mer sidledes. I den andra änden av skalan hittar vi många tillväxtekonomier (Emerging Markets) där genomsnittsbörsen backat med omkring 3 procent sedan det stod klart att Trump gått segrande ur presidentstriden.

På räntemarknaden har det varit ännu mer dramatiskt med kraftigt stigande långräntor. I USA har tioårsräntan stigit med cirka 30 räntepunkter till 2,12 procent. Den högsta nivån sedan inledningen av 2016.

Något mindre har ränteuppgången i Europa varit men en svensk tioårsränta ligger nu på 0,46 procent.

Att finansmarknaderna tagit fast på Donald Trumps löften om skattesänkningar och kraftiga infrastruktursatsningar syns också på råvarumarknaderna där bland annat metallpriserna stigit kraftigt. Kopparpriset har stigit från strax över 4 600 dollar per ton till närmare 6 000 dollar.

Däremot har oljepriset fortsatt att sjunka och ligger numera runt 44,50 dollar per fat (Brent).

Rörelserna på finansmarknaderna kan tolkas som att placerarna har lagt stort fokus på de stimulansåtgärder som Donald Trump utlovat och som på kort sikt kommer att lyfta den amerikanska ekonomin ytterligare men samtidigt spä på de stora underskotten i statsfinanserna.

Mindre fokus tycks i sin tur ha lagts på den ökade finansiella och politiska osäkerhet som det nya presidentskapet med största sannolikhet kommer att bidra till. Därför tror vi att vi nu går in i en period av ökad finansiell volatilitet men att förloppet och tidsramen är osäker. Det dröjer trots allt till den 20 januari innan Donald Trump formellt tar över presidentskapet.

De kommande veckorna på finansmarknaderna kommer ändå att domineras av de olika utspel som Donald Trump väljer att leverera. En viktig uppgift för honom blir att formera det lag som ska styra över USA de kommande fyra åren och hur han väljer sina medarbetare lär säga en hel del om den ekonomiska politik som han tänker leverera.

Annat på makrofronten som kan vara värt att hålla koll på är en räcka inflationssiffror för oktober. En amerikanska räntehöjning närmar sig samtidigt som både ECB och Riksbanken funderar över möjligheten att leverera nya stimulanser. Inflationssiffrorna blir en synnerligen viktig input för alla centralbanker inför de kommande decemberbesluten.

Måndag

Det är fortfarande Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet som håller finansmarknaderna i ett järngrepp. Nu har analytikerna haft helgen på sig att analysera läget men de har säkert inte blivit särskilt mycket klokare ändå. Värt att hålla ett öga på är de svenska bostadsprisernas utveckling enligt Mäklarstatistik.

Tisdag

Svenska inflationssiffror för oktober är vår huvudfokus. Nu är det dags för inflationen att åter börja ticka uppåt, framför allt på grund av stigande energipriser. Högre inflation minskar pressen på Riksbanken att lansera nya stimulansåtgärder i december. Riksbankens prognos är att inflationstakten (KPI) ska landa på 1,2 procent. Håll också koll på det tyska ZEW-indexet som mäter humöret i investerarkollektivet. Dessutom viktiga amerikanska detaljhandelssiffror.

Onsdag

Trots att den svenska inflationen väntas ticka uppåt de närmaste månaderna är risken stor att inflationsförväntningarna förblir dämpande. I alla fall på kort sikt. En fortsatt svag krona lär dock bidra till att inflationsförväntningarna tickar upp framöver.

Torsdag

Inflationen i EMU-området ser ut att förbli plågsamt låg även om stigande energipriser även här bidrar till en liten höjning i oktober. Detsamma gäller i USA där sannolikheten för en räntehöjning i december nu stigit till över 80 procent.

Fredag

På en relativt tom makroagenda kan ECB-chefen Mario Draghis tal stjäla en hel del uppmärksamhet. Framför allt för att det är det första talet efter att Donald Trump valts till ny president. Ledarna i EU har lite svårt att veta hur man ska förhålla sig till  den snart tillträdande presidenten i USA och det häller nog även ledningen för ECB som fått en ny osäkerhetsfaktor att förhålla sig till.