Riksbanken fortsätter att hålla fast vid sin mycket mjuka linje i penningpolitiken och egentligen var väl ingenting annat att vänta eftersom det är samma gamla direktionsgäng som kommer att sitta kvar även efter årsskiftet. Reporäntan ligger kvar på -0,50 procent och obligationsköpen löper på som planerat under andra halvåret 2017.

Det var beslut i linjen med marknadens förväntningar även om det också fanns de som trodde att riksbanksdirektionen redan idag skulle ha annonserat en förlängning av köpprogrammet en bit in på 2018. Här är det dock troligt att Riksbanken väljer att avvakta vad ECB gör för förändringar i sitt program och här kommer troligen en ny nedskärning att annonseras på torsdagseftermiddagen.

Riksbankens skriver själva i dagens beslut att man har möjligheten att avvakta ytterligare information som kan påverka deras beslut vid decembermötet, men som det ser ut i dagsläget är det troligt att banken väljer att fortsätta med obligationsköpen även efter årsskiftet.

Riksbanken gör också mycket små förändringar i sina prognoser både vad gäller framtida räntesättning och ekonomin. En första försiktig räntehöjning dröjer till sommaren 2018 och det är först sommaren 2019 som reporäntan orkar över nollstrecket. Årets BNP-tillväxt skrivs ner till 2,9 procent (från 3,2) medan tillväxten 2018 i sin tur skruvas upp till 2,9 procent (2,7). 

Rädslan på Riksbanken för att en kronförstärkning ska dämpa inflationen framöver är också uppenbar. Inte minst för att banken väljer att förlänga mandatet som underlättar för dem att snabbt intervenera på valutamarknaden. Mot detta beslut reserveras sig dock både Martin Flodén och Henry Ohlsson.

Dessutom framhåller Riksbanken att kronan riskerar att stärkas alltför snabbt om bankens penningpolitik avviker tydligt från omvärldens. Egentligen ett tydligt erkännande av att Riksbankens framtida penningpolitiska beslut i högsta grad ligger i händerna på ECB.

Som vi tidigare skrivit så tycker vi att Riksbanken nu missat ett ypperligt tillfälle att påbörja en reträtt från den extrema penningpolitik som riskerar att skapa stora obalanser i svensk ekonomi framöver. Utgångsläget inför det här räntebeslutet var ju annars att inflationstakten i september låg på 2,3 procent (KPIF) och att sysselsättningen stiger i en årstakt på runt 3 procent. Det senare är närmast i paritet med historiska rekordsiffror.

Framöver väntas inflationen åter falla under målet på 2 procent och, enligt Riksbankens egen prognos, ligga kvar under målet hela 2018. Dessutom riskerar faktorer som minskat bostadsbyggande och en dämpad boprisutveckling bidra till att dämpa tillväxttakten mer än vad som ligger i dagens prognoser. Enligt Riksbankens prognos ska exempelvis hushållens konsumtionstakt stiga från årets 2,5 procent till 3,0 procent 2018. En prognos som förefaller överdrivet optimistisk givet att bostadsmarknaden svalnar av.    

Skulle det här scenariot bli verklighet så ska Riksbanken alltså påbörja en åtstramning när inflationen ligger under målet och tillväxten är på väg att vika ner. Det skulle verkligen inte ligga i linje med hur den här direktionen tidigare valt att agera.

För en åtstramning talar i sin tur att den svenska arbetsmarknaden är urstark och att bristen på lämplig personal närmare sig rekordnivåer. För även om arbetslösheten ligger kvar på höga 6,8 procent så börjar arbetsmarknadsresurserna att tryta. Den höga arbetslösheten är snarare tecken på ett stort matchningsproblem på svensk arbetsmarknad.

I förlängningen skulle det här kunna bidra till att löneglidningen tar fart och att inflationen pressas uppåt. På det syns ännu mycket små tecken och de avtalade löneökningarna ligger på en för låg nivå för att säkerställa en inflationstakt kring målet på 2 procent på medellång sikt. 

Sammantaget är det troliga räntescenariot att en första räntehöjning dröjer tills ECB agerar mer kraftfullt. Det ser ut att dröja men här får vi nya besked under eftermiddagen.  

Marknadsreaktionerna efter dagens penningpolitiska besked har varit en något svagare krona och marginellt sjunkande räntor.