Det var en mjukare Riksbank än väntat som levererade sitt senaste penningpolitiska besked på torsdagsmorgonen. Beskedet var oförändrad ränta och fortsatta köp av obligationer för att kompensera för förfall på den portfölj som byggts upp under de senaste åren.

En första räntehöjning flyttas förvisso fram en bit men prognosen är ändå att den räntehöjningen dröjer ända till andra halvåret 2024. Under andra kvartalet 2022 ska Riksbanken dessutom köpa obligationer för 37 miljarder kronor.

Mot det senare beslutet reserverade sig Anna Breman, Martin Flodén och Henry Ohlsson som alla ville se en snabbare nedtrappning av värdepappersköpen. Men eftersom riksbankschefen Stefan Ingves har utslagsrösten i den sex man stora riksbanksdirektionen så röstade deras förlag ner.

Än viktigare var kanske ändå den inflationsprognos som presenterades. För även om inflationen är hög i nuläget (KPIF-landade på 4,1 procent i januari) så konstaterar Riksbanken att den höga inflationen helt förklaras av snabba prisökningar på el och drivmedel. Bortsett energipriserna ligger inflationen nära målet på 2 procent. Riksbanken gör också bedömningen att energipriserna inte fortsätter att öka i år och i deras prognos räknar man med att inflationen faller till bara lite drygt 1 procent i slutet av 2022 och stabiliseras kring 2 procent från mitten av nästa år.

Så något egentligt inflationshot ser inte Riksbanken. Det märks kanske framför allt i deras skrivning att det snarare är så att ” även om risken för allt för låg inflation bedöms ha minskat, så finns den kvar.”

Så sammantaget är det en Riksbank som fortfarande ligger långt från en första räntehöjning och det krävs sannolikt stora överraskningar kring inflationen för att få direktionen att ändra sig i den frågan.

Det här märks också på markanadsreaktionerna då kronan tappar och räntorna sjunker relativt kraftigt. De prognoser som funnits kring en möjlig räntehöjning redan mot slutet av detta år lär också få svårt att överleva torsdagens besked från Riksbanken.