I tisdagens svenska inflationsrapport för november finns både goda och dåliga nyheter för Riksbanken.

För att börja med de goda så steg inflationstakten (KPI) från 1,2 procent i oktober till 1,4 procent i november. Den underliggande inflationen (KPIF), där effekten av räntesatsförändringar räknas av, steg i sin tur från 1,4 till 1,6 procent.

Därmed kan Riksbanken, i samband med sitt penningpolitiska besked den 21 december, peka på att svensk inflation befinner sig i en uppåtgående trend (se diagram).

Till de dåliga nyheterna hör att Riksbankens egna prognoser pekade mot en KPI-inflation på 1,5 procent respektive en KPIF-inflation på 1,7 procent.

I sammanhanget marginella avvikelser kan tyckas men tendensen att Riksbanken allt som oftast lyckas överskatta inflationsutvecklingen förstärks.

Ett starkt bidragande skäl till att vi nu ser en uppåtgående inflationstrend är att energipriserna har stigit. Det är en inflationskomponent som dels är mycket svår att förutse, dels påverkas i mycket liten grad av riksbankspolitiken.

Räknar vi även av energipriserna från inflationen (KPIF exklusive energi) landar vi istället på låga 1,2 procent. Här låg Riksbankens prognos på 1,4 procent.

Alla inflationsmåtten ligger därmed, med större eller mindre marginal, under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Dessutom är det högst troliga scenariot att inflationstakten sjunker tillbaka i inledningen av 2017.

Det ytterligare inflationstryck som den, av Riksbanken skapade, svaga kronan hittills lyckats generera tycks också vara mycket svagt.

En tolkning av statistiken som kan göras är att bidraget till inflationen, från de varor som borde påverkas mest av en svag krona, snarast blivit mindre mot senare delen av 2016. Tvärtemot den väntade och önskade effekten.

Det är ändå svårt att veta hur riksbanksledningen kommer att påverkas av dagens siffror inför nästa veckas beslut. Klart är ändå att nya nedjusteringar av inflationsprognoserna kan bli aktuellt.

Enligt den beslutsmodell som etablerats i direktionen sedan den extrema penningpolitiken startade borde såväl en räntesänkning som utökade köp av obligationer var aktuellt.

Nu finns dock tecken på att, i alla fall delar av, bankledningen har tagit sig en ordentlig funderare på nyttan och effekterna av att driva penningpolitiken i en än vansinnigare riktning.

Det är i alla fall så vi på Placera tolkar utspelen från bland annat vice riksbankschefen Per Jansson.  

Tecknen på penningpolitisk utmattning som finns hos både ECB och Riksbanken gör att vi landar i prognosen att Riksbanken undviker en räntesänkning på nästa veckas möte.

En utvidgning av obligationsköpen kan däremot bli aktuell. Dit tycks i dagsläget även de flesta utomstående bedömare luta.

Vi ger utvidgade köp av obligationer en 50-procentig sannolikhet.

Av de snabba marknadsreaktionerna att döma spelar handlarna ner ”risken” för att Riksbanken ska ta till storsläggan. Den svenska kronan har kort efter att inflationssiffrorna publicerats stärkt mot både euro och dollar. Det rör sig dock om små rörelser.