Enligt det penningpolitiska protokoll från Riksbankens senaste räntemöte, som publicerades på torsdagsmorgonen, så ser det allt troligare ut att banken kommer att föra en än mer expansiv penningpolitik under 2015. I klartext innebär detta att banken kommer att behöva börja gräva i påsen för mer okonventionella åtgärder.

Medlemmarna i direktionen oroade sig vid decembermötet både för den i utgångsläget låga inflationen, som i november landade på -0,2 procent, samt att inflationsförväntningarna fortsatt att krypa nedåt. En trend som måste brytas, enligt riksbankschefen Stefan Ingves. Inte ens på 5 års sikt väntar sig utomstående bedömare att Riksbanken ska lyckas nå sitt inflationsmål på 2 procent.

Dessutom fördes vid decembermötet en omfattande diskussion kring vad det kraftigt lägre oljepriset betyder för inflation, inflationsförväntningar och tillväxt. Och även om oljepriset kan bidra till att öka tillväxten på lite sikt så riskerar inflationen att bli fortsatt mycket låg och inflationsförväntningarna dämpas ytterligare.

Eftersom oljepriset fortsatt att sjunka sedan Riksbankens decembermöte så ökar också sannolikheten för att det kommer att vara en faktor som väger tungt vid nästa penningpolitiska möte den 11 februari, med sedvanligt räntebesked dagen efter.

Nu är det långt ifrån säkert att Riksbanken redan då kommer att presentera okonventionella åtgärder men som framgår av det penningpolitiska protokollet så har förberedelserna får sådana redan startat.

Det finns flera åtgärder som står till buds och som diskuterades på decembermötet. För att ta dessa i den sannolikhetsordning som vi på Placera tycker går att utläsa ur det penningpolitiska protokollet:

Den första åtgärden, och som med hög sannolikhet kommer att genomföras på februarimötet, är att flytta fram en första räntehöjning ytterligare i tiden. I Riksbankens nuvarande prognoser ligger en första räntehöjning i mitten av 2016. En möjlig variant vore att följa ECB i spåren och utlova nollränta under de kommande tre åren. En sådan åtgärd tillhör dessutom de mer konventionella penningpolitiska åtgärderna.

Ett förslag som lyfts fram av vice Riksbankschefen Per Jansson är att direktionen förbinder sig att följa någon sorts regel som klargör när en första räntehöjning kan bli aktuellt. Per Jansson har redan personligen förbundit sig att inte rösta för en räntehöjning innan den underliggande inflationen (KPIF), som är inflationen rensat för ränteförändringar, tar fart och överstiger 1,5 procent.

Generösa lån till banker och företag är också en väg framåt och skulle i hög grad likna de åtgärder om ECB genomfört med skiftande framgång.

Problemet för riksbanksdirektionen är att alla är oroliga över den höga skuldsättningen i hushållssektorn och att man därför skulle behöva finna en väg för att hindra att det bidrar till att hushållsutlåningen ökar. Vi på Placera tror därför att huvudspåret i så fall är att rikta lånen direkt till företagssektorn.  

Köp av olika typer av värdepapper kan också bli aktuellt i framtiden. Det hamnar under beteckningen kvantitativa lättnader och skulle kunna likna det som exempelvis Federal Reserve, Bank of England och ECB genomfört. Problemet är dock att de långa marknadsräntorna redan i utgångläget är så låga i Sverige att effekten på realekonomin blir mycket begränsad.

Negativa räntor lyfts också fram av flera direktionsmedlemmar som en möjlig väg att gå. Här är den schweiziska centralbanken (SNB) en möjlig förebild.

SNB:s mål med att hålla negativa räntor är dock att hålla tillbaka en förstärkning av den schweiziska francen. Den svenska kronan har försvagats och kan i sin tur betecknas som att vara åt det svagare hållet.

Att kronan i utgångsläget betecknas som svag av flera i direktionen är också en huvudorsak till att de flesta i direktionen tycks sätta direkta valutainterventioner längst ned på listan över potentiella åtgärder att ta till.

I och med den diskussion som fördes vid det penningpolitiska mötet i december så har Riksbanken ökat trycket på sig själva att agera om inflationen fortsätter att ligga under nollstrecket och inte visar några tecken på att ta fart.