Riskaptiten på världens finansmarknader fortsätter att vara hög och många börser har med råge passerat tidigare rekordnivåer. Den svenska börsen hade en ny positiv vecka och steg med lite drygt en procent. Årets uppgång summerar sig därmed till smått fantastiska 14 procent och då är det kanske inte så förvånande att allt fler börjar varna för att det gått lite väl snabbt.

För även om det kommit lite bättre signaler kring konjunkturen i Sverige och i EMU-området är det knappast någon högkonjunktur som ännu ligger i korten. Som förra veckans barometer från Konjunkturinstitutet vittnade om går återhämtningen även fortsättningsvis ganska trögt.

Dessutom fortsätter den amerikanska makrostatstiken att rulla in åt det svagare hållet. Så det var säkert med en viss lättnad som finansmarknadens aktörer noterade att det preliminära inköpschefsindexet för februari faktiskt steg något och att den amerikanska centralbankens penningpolitiska protokoll var åt det mjukare hållet.

Lite svagare amerikanska konjunktursignaler och att veckans inflationssiffra väntas visa att deflationen nått även den amerikanska ekonomin gör att stort fokus kommer att hamna på det tal som Fed-chefen Janet Yellen håller på tisdagskvällen.

I Europa har Greklandsoron fortsatt att vara i fokus men nu tycks det bli en kortare förlängning av de nuvarande stödåtgärderna. En lösning som kanske räddar oss idag men också gör att grekoron kommer att återvända längre fram. Håll också koll på konjunktursiffrorna för EMU-området som publiceras under torsdagen. Bättre ekonomisk tillväxt gör greklandsproblematiken något lättare att hantera.

För svenskt vidkommande har vi att se fram mot Riksbankens penningpolitiska protokoll som publiceras under onsdagen. Här kommer att letas efter ledtrådar kring hur riksbanken tänker sig att agera framåt. Det har ju bland annat kommit signaler kring att det rent praktiskt kan bli svårt att sänka räntan ytterligare och vilka andra åtgärder kan i så fall bli aktuella.

Veckan avslutas med svenska BNP-siffror för fjolårets sista kvartal.

Måndag

Det tyska preliminära inköpschefsindexetför industrin var en besvikelse i februari medan indexet för tjänstesektorn tog ett rejält skutt uppåt och landade på 55,5. Nu får vi se det tyska IFO-index, som är ett bredare mått på humöret i näringslivet. Troligen har det stärkst ytterligare i februari.

Tisdag

En rysare blir januari månads inflationssiffror för EMU-området. Väntat är att inflationen trycks ner rejält och att det ger EMU ännu mer anledning att starta obligationsköpen. Håll också koll på det tal som Fed-chefen Janet Yellen håller inför senatens bankpanel (”Humphrey Hawkins”). Fler mjuka besked från centralbanken kan sätta visst nedåttryck på den amerikanska dollarn.

Onsdag

Det kinesiska inköpschefsindexet för industrin väntas fortsatt ligga under 50-strecket och därmed ökar förväntningarna på stimulansåtgärder från den politiska ledningen. Vi är dock mest nyfikna på det penningpolitiska protokoll som Riksbanken publicerar under onsdagen. Hur gick egentligen diskussionen inför det historiska beslutet att sänka styrräntan till -0,1 procent. Var de verkligen så överens om att det var en vettig åtgärd? Och hur tänker de göra framåt? Räkna med reaktioner på kronan.

Torsdag

Viktiga konjunktursiffror för EMU-området när penningmängdstillväxt och barometerindikatorer publiceras. Har de små frön till en konjunkturförbättring som sett under senare tid slagit rot? Amerikanska inflationssiffror väntas visa att USA också har hamnat i den allt mer omfattande deflationsklubben, vilket kan ge tryck nedåt på dollarn.

Fredag

Visserligen väntas den svenska BNP-tillväxten ha dämpats i årstakt under fjolårets sista kvartal men räknat kvartal på kvartal räknar analytikerna med att tillväxten ska ha accelererat. Osäkerheten kring siffrorna är som vanligt stor då bland annat exporten tenderat att utvecklas svagt. Finansmarknadens fokus ligger i sin tur på de reviderade amerikanska BNP-siffrorna för fjolårets sista kvartal. En svag siffra kan flytta en eventuell räntehöjning framåt i tiden.