Kronan försvagades mot dollarn och euron förra veckan efter att inflationssiffrorna för januari släpptes. Inflationstakten på årsbasis sjönk från 2,2 procent till 2 procent och visar att den underliggande inflationen rensad för energipriser (den inflation som Riksbanken i princip kan påverka) låg långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent.

Det har den gjort ända sedan i oktober då Riksbanken inte valde att höja reporäntan och därför blev många förvånade över att Riksbanken valde att ändå höja reporäntan i december, även statliga bolånebanken SBAB.

”Vi uttryckte vår förvåning över att Riksbanken valde att höja reporäntan i december. Både vi och marknaden tror, mot bakgrund av den fortsatt låga inflationen, att Riksbanken kommer att höja reporäntan långsammare framöver än vad Riksbanken själva signalerat”, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Robert Boije

I SBAB:s senaste prognos bedömdes att den rörliga räntan (den med tre månaders bindningstid) kommer att gå upp till 2,4 procent till 1 januari 2022 och den bundna femåriga räntan till 3,2 procent. Dessa räntor avser då snittet för alla bankers räntor på bolånemarknaden och inte bara SBAB:s räntor.

”De allra flesta hushåll har goda marginaler för sådana höjningar av bolåneräntorna”, säger Robert Boije.

Vidare så anser SBAB, och fler andra prognosmakare, att det senaste inflationsutfallet har minskat sannolikheten för att Riksbanken höjer reporäntan ytterligare i år.

Efter att tidigare ha bedömt sannolikheten för en ytterligare höjning av reporäntan under hösten 2019 till närmare 100 procent har SBAB nu skalat ned den till runt 50 procent.

Det här betyder alltså att risken för att dina bolån kommer att bli dyrare i närtid har minskat kraftigt, snarare lutar det åt att det blir tvärtom, att dina bolån kan bli billigare.

SBAB gick till exempel som första bank ut med att sänka samtliga sina boräntor, efter den senaste höjningen som gjordes av en rad banker i samband med Riksbankens höjning av reporäntan strax före jul.

Motiveringen var bland annat tecken på en konjunkturavmattning både globalt och i Sverige, men också att vinna nya marknadsandelar.

Samtidigt var SBAB en av de banker som var först ut med att höja boräntan i samband med riksbankshöjningen. Och de flesta andra banker var inte sena med att hänga på. Huruvida bankerna följer SBAB den här gången, med att sänka återstår att se.

Placeras rundringning visar att det kan ligga i korten, dels på grund av de överraskande inflationssiffrorna, men också till följd av konkurrensskäl.

”Vi följer kontinuerligt utvecklingen på marknaden. Vi upplever att konkurrensen är fortsatt hård och noterade att inflationsutfallet i januari var lägre än väntat, vilket fått många prognosmakare att fundera över Riksbankens planer att höja reporäntan i höst. Vi väger in alla dessa faktorer i vår räntesättning för bolån och vi kommunicerar när eller om vi gör förändringar i vårt listpris”, svarar Laurence Westerlund, pressansvarig på SEB.

Inte heller Danske Bank tror på någon räntehöjning i en snar framtid.

”När det gäller inflationen och Riksbanken har vi sedan tidigare dragit slutsatsen att inflationen kommer att komma ut i underkant av Riksbankens prognos. Vi gör därför bedömningen att Riksbanken kommer att skjuta på räntehöjningen till nästa år. Inflationsmålet är inte helt kalibrerat i linje med lönebildningen vilket gör att varje gång inflationen kommer ut lågt så tar dessvärre kronan stryk vilket skapar osäkerhet på marknaden”, säger Anna Sundblad, pressansvarig på Danske.

Men huruvida banken lutar åt en boräntesänkning framgår inte.

”Vi följer som alltid utvecklingen på räntemarknaden och om vi får anledning att justera våra bolåneräntor kommer vi att meddela det när beslut är fattat”.

Det finns dock gott om utrymme för bankerna att sänka sina boräntor samtidigt som de kan behålla en god lönsamhet på bolån, enligt Finansinspektionens senaste rapport om bankernas marginaler på bolån.

Skillnaden mellan bankernas snitträntor är stor. Mellan banken med lägst och högst snittränta skiljer det 0,47 procentenheter. För varje miljon i lån betyder det 4 700 kronor mer i räntekostnad per år.

Vill du ha koll på vad som händer inom privatekonomi. Prenumerera på mitt nyhetsbrev som kommer en gång i månaden och är helt gratis. Här lägger du upp din kostnadsfria prenumeration på nyhetsbrevet.

Följ mig gärna på Twitter

Följ Placera på Facebook , LinkedIn, Twitter,  YouTube och Soundcloud