Oron kring Grekland fortsätter att hålla finansmarknaderna på halster och någon lösning ser ännu inte ut att vara i sikte. De senaste utspelen talar snarare för att spänningarna mellan den grekiska regeringen och långivarna (EU, ECB och IMF) blivit än starkare.

Nya förhandlingar ska ske i samband med eurogruppens möte på torsdag men den grekiska regeringen har inte för avsikt att presentera en ny reformlista till detta möte.

Visserligen är parterna hyggligt överens om de stora dragen i form av budgetmål och sparkrav men det är vägen dit som är den stora stötestenen. Skillnaden mellan parterna ligger runt 2 miljarder euro, vilket ska jämföras med stödpaketet som omfattar 245 miljarder euro. Det nuvarande stödpaketet löper ut den 30 juni.

Långivarnas representanter efterlyser betydligt mer detaljerade planer för hur budgetmålen ska uppnås.  Den grekiska regeringen motsätter sig i sin tur främst kraven på sänkta pensioner och en del skattehöjningar. Ett ytterligare bekymmer för den grekiska regeringen är att landet åter sjunkit ner i en recession, vilket spär på svårigheterna att nå tidigare uppsatta mål. Det är en faktor som den grekiska regeringen tycker att "trojkan" ska ta hänsyn till.

På onsdag håller dessutom ECB möte och ska då bland annat diskutera utökat likviditetsstöd till grekiska banker (ELA) och hur grekiska statsobligatoner ska värderas när de tas emot som säkerhet. ELA-stödet uppgår numera till 83 miljarder euro.

Den totala grekiska offentliga skulden uppgår i sin tur till cirka 317 miljarder euro, varav 80 procent hålls av offentliga långivare. Det betyder att en eventuell ny grekisk skuldnedskrivning den här gången direkt kommer att drabba skattebetalarna i övriga euroländer. På lång sikt krävs det säkert en skuldnedskrivning men de flesta bedömare räknar med att det kan bli aktuellt först i ett eventuellt tredje krispaket, som ännu ligger några år bort. 

Att det överlag handlar om så stora summor som står på spel talar för att man kommer att nå en lösning innan tidsfristen går ut i slutet av den här månaden. Vår gissning är att man väljer att förlänga det nuvarande stödpaketet, något som också signalerats från EU-håll.

För den grekiska regeringen borde alternativet med en konkurs och efterföljande "Grexit" vara mardrömmen eftersom det sannolikt skulle skicka ner landet i en djup recession – en recession som skulle tvinga fram betydligt hårdare besparingar än de som nu finns på bordet.

Däremot har sannolikheten för ett betydligt mer olyckligt förlopp ökat under senare tid och det är det som finansmarknaderna börjat ta höjd för. Det är inte bara börser som fallit utan även på räntesidan syns dramatiken. Rädslan för spridningseffekter till andra europeiska krisländer vid en grekisk konkurs börjar nu märkas.

Ränteskillnaden mellan tyska respektive italienska, portugisiska och spanska långa marknadsräntor är nu uppe på de högsta nivåerna sedan hösten 2014. Än är det dock långt till nivåerna från krisåret 2012 och ECB:s månatliga obligationsköp talar för att ränteuppgångarna inte blir så stora framöver.

Men i den här soppan finns ingen vacker lösning. Skulle parterna nå en överenskommelse med fortsatt stöd till Grekland kan det säkert ge en viss kortsiktig lättnad på finansmarknaderna. Däremot betyder det att nästa Greklandskris och nya spekulationer om ett grekiskt euroutträde snart ligger på lut.

För att få till en långsiktigt hållbar lösning krävs antingen en grekisk skuldnedskrivning och nya reformer i landet eller att euroländerna tar tjuren vid hornen – och accepterar en grekisk konkurs och "Grexit".

Och det är kanske det sistnämnda som är den "plan B" som det ryktas om.