Även om det skedde mindre räntenedgångar under torsdagen så är det tydligt att oron för fortsatt stigande marknadsräntor har fått fäste. Ränteuppgångar har varit historiskt sett dramatiska under veckan även om uppgångarna samtidigt sker från mycket låga nivåer.

Den tyska tioårsräntan har under veckan stigit från 0,49 till 0,84 procent. I Sverige har motsvarande ränta stigit från 0,64 till 0,95 procent. Dessutom syns tydliga ränteuppgångar även på andra löptider.

En möjlig positiv tolkning av ränteuppgången, som bland annat ECB-chefen Mario Draghi var inne på i samband med onsdagens räntebesked, skulle vara att ränteuppgången är en följd av bättre tillväxt- och inflationsutsikter i bland annat EMU-området.

Inflationen i EMU-området orkade ju de facto över nollstrecket med en ökning i årstakt på 0,3 procent i maj. Det var en bit högre än förväntningarna.

Ändå kan det här bara vara en delförklaring till den snabba ränteuppgången.

Marknadsaktörerna tog dessutom fasta på Mario Draghis kommentarer om dålig likviditet på räntemarknaden, minskat investerarintresse och stigande emissioner av statspapper. Alla faktorer som skulle innebära att investerare nog skulle få vänja sig med en högre grad av volatilitet på räntemarknaden framöver, enligt Draghi.

Stigande oro kring Grekland, och effekterna av en betalningsinställelse, kan också ha spelat en viss roll för dramatiken på obligationsmarknaden.

Obligationer har som grupp varit mycket högt värderade, framför allt sedan ECB lanserade sitt paket med obligationsköp.

Den här stegrande oron har bidragit till att många investerare valt att dra ner på sina obligationsinnehav och tidvis har det närmast varit små paniktendenser som kunna ses på räntemarknader runt om i världen.

Nu finns en betydande risk för att ränteuppgångarna fortsätter och med detta kommer också stigande volatilitet.

Blir ränteuppgångarna betydande lär det också fortsätta att pressa börserna världen över samtidigt som det ”låser fast” centralbankerna i den nuvarande stimulanspoltiken.