En av de mer dramatiska rörelserna på finansmarknaderna under den senare delen av 2014 har varit det stora skiftet i växelkurser mellan euron och den amerikanska dollarn. Så sent som i början av maj var euro/dollar-kursen uppe och snuddade vid 1,40 dollar per euro för att så här i slutet av året ligga kring 1,22.

Samtidigt har börserna i USA stigit med omkring 12 procent under 2014 medan den genomsnittliga börsuppgången i EMU-området stannar vid cirka 3 procent. Det förtjänar att nämnas att omräknat i svenska kronor är uppgångarna 36,5 respektive 11,1 procent, eftersom kronan utvecklats svagt mot bägge valutorna.

Att det är en betydande skillnad i konjunkturutveckling och tillväxt mellan de två blocken är givetvis en förklaring till skillnader i börsutveckling och dollarstyrka/eurosvaghet. Men den stora drivkraften (främst bakom valutarörelserna men också för att det tidvis varit en stökig börsresa under senare delen av 2014) har ändå varit att förväntningarna på penningpolitiken skiftat rejält.

När Federal Reserves penningpolitiska möten närmat sig och spekulationerna kring en kommande amerikansk räntehöjning fått förnyad kraft har det ofta varit negativt för de flesta av världens börser samtidigt som dollarförstärkningen fått förnyad kraft.

ECB har i sin tur rört sig i riktning mot allt mer av penningpolitisk lättnad vilket spätt på euroförsvagningen men som också tenderat att ha en viss lungande effekt på finansmarknaderna i stort.

Det är ingen särskilt vild gissning att centralbankspoltiken även kommer att ha ett helt avgörande inflytande över utvecklingen på finansmarknaderna under 2015 – i likhet med vad den haft under de senaste fem-sex åren.  Det gäller därmed att ha järnkoll på både vad som sker i centralbanksvärlden och när det sker.

Utgångsläget för den amerikanska centralbanken är att man mycket försiktigt har börjat kratta i manegen för en kommande räntehöjning. Det finns en önskan att börja normalisera penningpolitiken hos de flesta i den beslutande centralbanksdirektionen.

För en relativt snar räntehöjning talar den höga tillväxten som landade på 5,0 procent i beräknad årstakt under tredje kvartalet 2014 och en arbetslöshet som krupit ner till 5,8 procent.

Mot en räntehöjning talar i sin tur låga löneökningar och en inflation som sjönk till 1,3 procent i november.  Dessutom riskerar räntehöjningar att ytterligare spä på dollarstyrkan, vilket skulle kunna vara negativt för den amerikanska konjunkturen och dessutom skapa turbulens på finansmarknaderna.  Att oljepriset i princip halverats betyder dessutom att de redan låga inflationen kommer att pressas ner ytterligare.

Det riskerar att i en låginflationsmiljö bli svårt för Federal Reserve att motivera en räntehöjning.

Vi på Placera tror därför att en första räntehöjning kommer att dröja en bit in på 2015. Möjligen kan det bli aktuellt redan under våren men vi sätterför närvarande våra slantar på det sker tidigast till sommaren. 

I ett sådant scenario skulle det kunna uppstå köplägen om det blir lite skakigt på börserna inför Federal Reserves penningpoltiska möten under vintern och våren. Givetvis under förutsättning att konjunkturen i USA fortsätter att utvecklas väl.

ECB:s utgångsläge är ett annat.

BNP-tillväxten stannade vid 0,8 procent i årstakt under tredje kvartalet 2014. Inflationen sjönk till 0,3 procent i november och riskerar att sjunka under nollstrecket de kommande månaderna. Inflationsförväntningarna kryper dessutom nedåt.

Konjunktursignalerna är fortsatt svaga och de stimulanser som ECB redan presenterat har ännu så länge haft liten eller ingen effekt. Den expansion av bankens balansräkning med 1 000 miljarder euro, som tidigare aviserats, har man inte lyckats genomföra.

Det kommer därmed att behövas nya åtgärder och det som ligger närmast till hands är att börja köpa statsobligationer i stor skala. Dessutom kan man tänka sig ett scenario med negativ styrränta. För så desperat tycks läget vara.

Besvikelsen på finansmarknaderna kan bli stor om inte ECB förmår leverera något radikalt redan i inledningen av 2015. Den stora frågan är om ECB orkar med att leverera redan på januarimötet eller om det blir något senare.

Vi på Placera räknar med att nya stimulanser kommer att presenteras allra senast vid marsmötet när inflationstalen i EMU-området åter sjunkit under nollstrecket.

Åtramning i USA och mer av stimulanser i EMU-området kommer att sätta ytterligare press på euron men vår bedömning är ändå att det mesta av eurofallet redan är taget.