Bank of England höjer sin styrränta till 0,50 procent och tar därmed i allt högre grad frontlinjen bland centralbankerna i de utvecklade ekonomierna i kampen mot den höga inflationen.

Dessutom valde banken att börja minska på sin obligationsportfölj, omfattande 825 miljarder pund, genom att inte längre återinvestera förfallen på portföljen och överväger också att aktivt börjar sälja av en del av obligationerna när styrräntan nått 1,0 procent. Däremot upprepar banken budskapet att det främst är styrräntan som kommer att användas för att bedriva aktiv åtstramningspolitik.

Men en viss fingervisningen ger det ändå till hur exempelvis den amerikanska centralbanken kan tänkas agera när de väljer att börja banta sina obligationsinnehav.

Det kanske intressantaste är ändå att Bank of England justerar upp sina inflationsprognoser rejält. I år väntas den genomsnittliga KPI-inflationen landa på 5,75 procent (tidigare 3,5 procent) men en topp på runt 7,3 procent i april.

Återigen med visst fokus på den amerikanska centralbankens göranden. Fed-chefen Powell var tydligt med att den amerikanska centralbanken i högre grad än tidigare kommer att agera på inkommande data istället för någon sorts prognoser över den kommande utvecklingen.

Tror vi på Bank onf Englands inflationsprognoser och överför dem till möjliga amerikanska inflationssiffror för januari respektive februari, de sista inflationssiffror som Federal Reserve får sig tillhanda innan räntebeslutet i mitten av mars, så pekar det mesta mot fortsatt skyhöga inflationsutfall även i USA. De amerikanska inflationssiffrorna, som ligger och tuggar kring 7 procent, ligger redan nu högre än i Storbritannien. Så det kanske ändå bli dags att hugga till med en större räntehöjning än de sedvanliga 0,25 procentenheterna vid marsmötet. Något som skulle kunna bli surt för börsen.

ECB valde i sin tur att sitta still i båten och hålla kvar räntan på 0,00 procent. Dessutom fortsätter ECB att köpa obligationer i stor omfattning, även om köpen minskar successivt under året. Köpen ska omfatta 40 miljarder euro i månaden under andra kvartalet, minska till 30 miljarder under tredje kvartalet och vara 20 miljarder i månaden från oktober och ligga på den nivån så länge det behövs.

Dessutom skiljer sig ECB från både Bank of England och Federal Reserve då banken avser att avsluta köpen redan innan räntan höjs.    

Sammantaget innebär det här att två av de tre centralbanker som främsta påverkar den svenska Riksbankens agerande går mot åtstramningar medan den tredje fortsätter att bedriva en extremt lätt penningpolitik. Troligtvis har ECB större inverkan på Riksbankens penningpolitik, vilket i så fall skulle innebära att även en svensk åtstramning dröjer.