Det var en strid ström av svenska makrosiffror som publicerades på torsdagen. Både Konjunkturinstitutet och SCB släppte viktig statistik över tillståndet i svensk ekonomi och bilden de förmedlade var delvis något förvånande.

Barometerindikatorn, som sammanfattar företagens och hushållens syn på ekonomin, föll marginellt i januari till 105,9.

Till att börja med näringslivet så landade konfidensindikatorn för hela näringslivet i januari på 107,7. Det är visserligen marginellt svagare än föregående månads 107,8 men fortfarande ligger indikatorn en bra bit över det historiska genomsnittet på 100.

Konfidensindikatorn steg i industrin, byggsektorn och detaljhandeln medan den sjönk med 1,5 enheter i den privata tjänstesektorn.  I alla sektorer ligger indikatorerna över det historiska snittet.

Som särskilt positivt förtjänar det att lyftas fram att orderingången i industrin, efter en relativt svag avslutning på 2014, nu åter tycks ha tagit bättre fart.  Det kan tas som en indikation, inte bara på draghjälp från en svag krona, utan också på att efterfrågan på våra viktigaste exportmarknader i Europa möjligen kan vara på väg att lyfta.

Det skulle i så fall ligga i linje med den makrostatstik som rullat in från EMU-området.

Det som förvånar i resultaten från Konjunkturinstitutets enkätundersökningar är att hushållshumöret fortsätter att försvagas. I januari sjönk hushållens konfidensindikator till 98,6, en nivå som indikerar att hushållen är mer bekymrade över det ekonomiska tillståndet än normalt. Hushållen är visserligen relativt nöjda med den egna ekonomin men oroar sig för tillståndet i svensk ekonomi i stort.

Att det förvånar beror på att hygglig arbetsmarknad, rekordlåga räntor och prisökningar samt sjunkande energipriser istället borde ha lyft humöret i inledningen av 2015.

Nu tror vi på Placera att ett fortsatt stökigt politiskt klimat och närmast ständiga hot om att något ska göras för att stoppa hushållens ”lånefest” inverkar negativt på hushållshumöret, även om de flesta inte tycks räkna med att drabbas särskilt hårt personligen.

 I alla fall tycks inte hoten ha dämpat aptiten på nya lån då hushållsutlåningen fortsätter att röra sig uppåt. I december steg den till 6,1 procent i årstakt, vilket är den högsta ökningstakten sedan augusti 2011.

Samtidigt släpptes siffror över försäljningen i detaljhandeln som visade på en något svagare försäljning än väntat. Det slogs ändå ett präktigt rekord i decemberförsäljningen med en omsättning på 70 miljarder. Dessutom följer decembersiffran på två mycket starka försäljningsmånader i oktober och november.

Så trots ett lite dämpats hushållshumör talar det mesta för att hushållen även under 2015 kommer att vara den viktigaste motorn i svensk ekonomi.

Sammantaget ger det här en bild av en svensk ekonomi där återhämtningen fortsätter men att vi ännu inte har sett den riktiga högkonjunkturen nalkas.