Det var ett rejält styrkebesked som den svenska tjänstesektorn levererade när inköpschefsindexet för juli publicerades på tisdagsmorgonen. Inköpschefsindexet steg från 54,6 i juni till 60,1 i juli. Det är den högsta indexnivån sedan april 2011.

Och eftersom inköpschefsindex för industrin landade på hyggliga 55,2 när motsvarande siffror publicerades i förra veckan ser det ut som att svensk ekonomi klarat värmebölja med glans och att tillväxten åter tagit lite bättre fart.

Brasklappen får bli att inköpschefsindexen för bägge sektorerna har uppvisat ett ganska tydligt sågtandsmönster under senare tid och skulle det fortsätta får vi ladda för mindre besvikelser när augustisiffrorna kommer. Att det rör sig om en sommarmånad gör det också lite mer vanskligt än vanligt att dra långsiktiga slutsatser från utfallen.

När det gäller tjänstesektorn ska konstateras att det ändå ser ut som en stabil uppgång. Samtligen delindex bidrar till uppgången i det sammansatta indexet. Allra mest glädjande är att delindexet för orderingång når upp till hela 65,5 i juli och därmed krossar det gränsvärde på 50, som enligt tumregeln markerar gränsen mellan upp- respektive nedgång.

I princip lika glädjande är att delindexet för sysselsättningen når 56,6 i juli och därmed ligger över 50-gränsen för sjunde månaden i rad. Eftersom tjänstesektorn är den viktigaste sektorn för arbetsmarknaden i stort kan vi räkna med en allt starkare arbetsmarknad framöver.

Det ska också konstateras att indexet över leverantörernas insatsvarupriser åter föll under 50-strecket med ett värde på 49,7. Det är en klar indikation på att pristrycket är fortsatt svagt och att det därmed också kan bli svårt för tjänstebranscherna att motivera prishöjningar, trots att efterfrågan stiger.

Så länge ingenting händer på prissidan lär dessutom Riksbanken hålla sig vid sidlinjen och låta den extremlåga ränta ligga kvar.