Det var lite sura signaler när Sverige och Tyskland presenterade sina resultat av de enkätundersökningar länderna gör över tillståndet i respektive ekonomi.  I Sverige sjönk barometerindikatorn med 1,9 enheter i september och landade på 101,1 (se diagram). Det är dock fortfarande en bit över det historiska genomsnittet som är normaliserat till 100.

I Tyskland sjönk IFO-index, som mäter humöret i tyskt näringsliv, till 104,7 i september och det var femte månaden i rad som den här mycket viktiga konjunkturindikatorn backade.

Går vi ner på detaljnivå så kan det konstateras att konfidensindikatorn sjönk i både industrin och i den privata tjänstesektorn i Sverige. I industrin backade konfidensindikatorn med 3,7 enheter och i tjänstesektorn sjönk konfidensindikatorn med 3 enheter. 

I industrin orkar dock indikatorn, med ett värde på 102,8, över det historiska genomsnittet medan indikatorn för den privata tjänstesektorn landade på 97,8.

Betydligt mer positivt var den starka rekylen uppåt vad gäller hushållshumöret. Hushållens konfidensindikator steg med hela 5,7 enheter i september och ligger med ett värde på 102,4 åter över det historiska genomsnittet. Den starka uppgången ska dock ses i ljuset av att augustimätningen i sin tur var överraskande svag. Nu ligger konfidensindikatorn på en mer ”normal” nivå sett till hygglig svensk arbetsmarknad, stark reallöneutveckling, låga räntor och stigande bostadspriser.

För Riksbanken är det däremot ett dilemma att hushållens inflationsförväntningar fortsätter att sjunka. Nu tror hushållen att inflationen ska bli noll procent på ett års sikt. Det är de lägsta inflationsförväntningar som uppmätts och ökar pressen på Riksbanken att leverera nya räntesänkningar.

De fyra i Riksbankens sexmannadirektion som vid förra räntemötet flaggade för att nya stimulanser kunde bli aktuella – om inflationsstatistiken fortsätter att överraska på nedsidan – har fått vatten på sin kvarn nu när inflationsförväntningarna dämpats så radikalt.

Att det tyska IFO-indexet skulle fortsätta nedåt var allmänt väntat sett till svagare konjunktursignaler i EMU-området och ökad osäkerhet kring utvecklingen i Ukraina. 

IFO-indexet sjönk till 104,7 i september, vilket var något lägre än analytikernas prognos på 105,7. Det är framför allt den framåtblickande delen av indexet som viker ner kraftigt och landar på 99,3. Det är första gången sedan december 2012 som det framåtblickande indexet sjunker under 100.

Att både den svenska barometerindikatorn och det tyska IFO-indexet nu befinner sig i en vikande trend ökar risken för en svag konjunkturutveckling mot slutet av 2014. Det som möjligen kan bidra till lite bättre siffror framöver är att både den svenska kronan och euron försvagats kraftigt under de senaste månaderna.