Den svenska inflationstakten låg i september kvar på låga 0,1 procent och underskred därmed såväl Riksbankens som de utomstående analytikernas färska prognoser.

Även den underliggande inflationen (KPIF), som är rensad för räntesatsförändringar, låg med sina 0,9 procent under prognoserna.

Det var dessutom en nedgång i KPIF från föregående månads 1,2 procent. Därmed bröts också den uppåtgående trend som KPIF haft allt sedan vårmånaderna, en uppåtgående trend som dessutom Riksbanken räknat med skulle fortsätta under höst- och vintermånaderna.

Risken är uppenbar att det framåt årsskiftet kommer att visa sig att Riksbanken, ännu en gång, gjort en missbedömning av inflationstrycket i svensk ekonomi.

Det naggar ytterligare lite på förtroendet för bankens inflationsprognoser och framför allt skulle en fortsatt låg inflation bidra till att trovärdigheten för den inflationsprognos som Riksbanken har inför de kommande åren - och som i förlängningen ska motivera en höjning av styrräntan - sjunker kraftigt.

Allt annat lika borde därför dagens låga inflationssiffra bidra till att en första räntehöjning förskjuts framåt i tiden. I den senaste prognosen från september räknade Riksbanken med en första räntehöjning hösten 2014.

Frågan är om inte banken kommer att behöva justera den ränteprognosen i samband med det penningpolitiska mötet 23 oktober, med sedvanligt räntebesked till oss vanliga dödliga dagen efter.

En ytterligare faktor att ta i beaktande är den svaga utvecklingen av industriproduktion och orderingång för industrin som SCB publicerade nu på morgonen.

Industriproduktionen backade i augusti med 2,3 procent jämfört med juli och jämfört med augusti 2012 är nedgången hela 6,9 procent. Dessutom sjönk orderingången, om än med mer måttliga 0,2 procent.

De här siffrorna för industrin ligger också mer i linje med det lite svaga utfallet för industrin i Konjunkturinstitutets barometer än med den kraftiga förstärkningen som synts i inköpschefsindex.

Det ska dock noteras att den kraftiga uppgången i inköpschefsindex skedde i september och det väcker vissa förhoppningar om att de vanligtvis skakiga kvantitativa siffrorna ska ta ett skutt uppåt när vi får se septembersiffrorna.

Ändå väcker dagens siffror från SCB farhågor om att den svenska BNP-utvecklingen kommer att visa sig ha varit svagare än väntat när statistiken för det tredje kvartalet redovisas. Det ligger i förväntningarna en tämligen kraftig revansch för svensk tillväxt tredje kvartalet efter att tillväxten överraskande backade under årets andra kvartal.

Riksbankens och även regeringens prognos för helåret baseras på en relativt stark tillväxt under årets andra halva. Riksbanken räknar med att tillväxten under tredje kvartalet ska stiga med 1,85 procent jämfört med andra kvartalet, och den prognosen är definitivt i fara efter dagens sifferskörd.  

Vi noterar att finansmarknadens aktörer delvis gör samma analys som vi på Placera, att dagens siffror innebär en rejäl utmaning för Riksbanken, och har sänkt kronan och skickat ner marknadsräntorna en aning.