Han har det inte helt lätt, den gode ECB-chefen Mario Draghi, när han för vilken gång i ordningen måste konstatera att den ekonomiska utvecklingen i EMU-området förblir svag och att inflationen fortsätter att ligga klart under bankens inflationsmål på 2 procent (se diagram)

Ändå väljer ECB att än en gång att avstå nya åtgärder med förhoppningen att konjunkturen i EMU-området ska fortsätta att förbättras och att inflationen, i en något obestämd men troligen ganska avlägsen framtid, ska ta fart.

Det största problemet för ECB är inflationen i EMU-området som, enligt preliminära beräkningar, sjönk till 0,7 procent i januari. Det är inte bara klart under målet, utan trenden är dessutom nedåtriktad.

Till detta tillkommer en penningmängdstillväxt som också är oroväckande låg och en utlåning till företag och hushåll som fortsätter att sjunka. Allt detta är tecken på att den massiva monetära stimulans som ECB redan genomför har svårt att nå ut i den reala ekonomin. Exempelvis sjönk utlåningen till företag med 2,9 procent i årstakt i december.

Man kan dessutom misstänka att bankernas ovilja att låna ut delvis hänger samman med att de är försiktiga till följd av de stresstest som ECB ska genomföra under våren.

Ett nytt hot har dessutom från den finansiella krisen i tillväxtländerna som riskerar att slå både mot den ekonomiska återhämtningen och trycka ner inflationen ytterligare. Mario Dragho konstaterar dock att krisen inte fått några större återverkningar på den finansiella marknaderna i EMU-området.

Sammantaget är det bara att konstatera att de flesta ekonomiska och finansiella faktorer egentligen talar för ytterligare penningpolitisk stimulans. Det som främst håller ECB tillbaka är att det, med en ränta på i utgångsläget extremlåga 0,25 procent, börjar bli ganska tomt i den penningpolitiska arsenalen.

Det som återstår är främst åtgärder av mer okonventionell karaktär som möter politiskt motstånd, inte minst från tyskt håll.

Mario Draghi upprepar i sin tur budskapet att räntan kommer att hållas på dagens eller lägre nivå under lång tid framöver och att banken dessutom står beredd att genomföra ytterligare penningpolitiska åtgärder.

Ett avgörande i frågan huruvida det blir några fler räntesänkningar från ECB:s sida dröjer nu till det penningpolitiska mötet i början av mars. Då ska centralbanken presentera nya prognoser över inflation och tillväxt.

Det troliga scenariot är att inflationsprognosen måste justeras ned men att färska prognoser över tillväxten blir mer optimistiska, inte minst för att tidshorisonten skjuts fram för att även innehålla 2016.

Även om prognoser på den horisonten egentligen är tämligen meningslösa så framhåller Mario Draghi det som viktigt för penningpolitiken framöver. Finansmarknaden tycks gå på linjen att det här minskar chansen för fler penningpolitiska insatser eftersom marknadsräntorna rört sig uppåt efter ECB:s besked.