Den svenska BNP-tillväxten landade för fjärde kvartalet 2013 på 1,7 procent jämfört med det tredje kvartalet och uppgången var hela 3,1 procent jämfört med fjärde kvartalet 2012.

Det var en betydligt högre tillväxt än förväntat och den högsta tillväxten sedan den närmast extrema återhämtningsfasen 2010. Den här gången handlar det snarare om en mer normal återhämtning och då är en ökning i årstakt på 3,1 procent riktigt hyggligt.

Tittar vi på de olika BNP-komponenterna så är det första som slår en det mycket stora bidraget från lagerökningar. Dessa drar upp tillväxten med hela 1,5 procentenheter – alltså nära hälften av hela tillväxten.

Dessutom steg offentlig konsumtion med 3,2 procent. Det gav i sin tur ett bidrag på 0,9 procent till den totala tillväxten.

Det blev därmed inte mycket av tillväxt över till andra viktiga BNP-komponenter som exempelvis export och investeringar. Exporten ökade med blygsamma 0,3 procent medan bruttoinvesteringarna låg still jämfört med fjärde kvartalet 2012.

Om man nu inte tror på fortsatt kraftiga offentliga konsumtionsökningar eller att lagren ska fortsätta att svälla i rask takt så lär vi få se svagare tillväxtssiffror när det här årets första kvartal ska summeras. Inte minst för att vi tvärtom kan väntas oss både lagerneddragningar och svagare offentligt konsumtion.

Ändå är dagens BNP-siffror givetvis ytterligare en signal om att det börjat röra sig åt rätt håll i svensk ekonomi. Men att dra ut trenden som dagens BNP-siffror indikerar är nog att göra ett misstag.

Därför ställer vi oss också lite skeptiska till de kraftiga ränteuppgångar och den förstärkning av kronan som skett sedan tillväxtssiffran publicerades. Det behövs sannolikt ytterligare, ganska kraftiga förstärkning i indikatorerna för att tillväxtnivån ska kunna upprätthållas på de här nivåerna.