Även om Konjunkturinstitutets barometerindikator backar med några tiondelar även i februari så ser det ut som att den svenska konjunkturåterhämtningen fortsätter.

Indikatorn ligger nu på 104,8 (se diagram), vilket är nära fem enheter över det historiska genomsnittet, som för alla sammansatta indikatorer är standardiserat till 100.

En liten besvikelse är det ändå att konfidensindikatorn för industrin backar till 106,8. Visserligen pekar det mot en fortsatt återhämtning i industrin men förhoppningar fanns om att en svagare krona och lite bättre konjunktursignaler i EMU-området skulle ha lyft indikatorn ytterligare. Men faktum är att orderingången på såväl export- som hemmamarknad växer långsammare i februari än i januari. 

Vi på Placera tror att det fortfarande ligger i korten att det ska bli bättre fart i industrin framöver och det krävs nog dessutom för att försvara den kraftiga börsuppgången som skett under inledningen av 2015. Men visst är det en liten varningssignal om att förhoppningarna på vad industriföretagen ska förmå leverera kan ha växt sig lite väl stora.

Ytterligare tecken på att det fortfarande går ganska trögt på den europeiska marknaden är att inköpschefsindexet för industrin i EMU-området steg mycket måttligt i februari till 51,1. Har låg förväntningarna på en uppgång till 51,5.

I både Frankrike och Tyskland blev utfallen sämre än väntat även om Tyskland, med ett värde på 50,9, ändå hankar sig över det 50-streck som markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. I Frankrike däremot backar indexet till usla 47,7 och oron över tillståndet i fransk ekonomi riskerar därmed att växa ytterligare.

I både byggsektor och detaljhandel steg de svenska konfidensindikatorerna något och ligger i bägge fallen hela 8,5 enheter över det historiska genomsnittet. Det här betyder att inhemsk efterfrågan fortsätter att vara den stora drivkraften i svensk ekonomi. Det är väntat sett till hur makroanalytikernas och myndigheternas prognoser ser ut.

Lite samma bild av ekonomierna kan spåras i EMU-området. Här steg inköpschefsindexet för tjänstesektorn till riktigt hyggliga 53,5 i februari.

Det som, liksom tidigare, sticker ut i Konjunkturinstitutets enkätundersökningar är att hushållshumöret fortsätter att sjunka och med ett värde på 97,4 ligger en bit under det historiska genomsnittet. Fortsatt hygglig arbetsmarknad, låga räntor, lägre bensinpriser och stigande tillgångspriser borde istället ha lyft humöret, kan man tycka.

Visserligen tycker hushållen att deras egna ekonomiska situation stärks under senare tid men blir allt mer pessimistiska både vad avser egen ekonomi som svensk ekonomi i stort när de blickar framåt. Det är svårt att sätta fingret på vad denna pessimism om framtiden egentligen beror på och fortsatt god fart i detaljhandeln indikerar att hushållen trots allt behållit spenderbyxorna på. 

Turbulensen i vår omvärld, lite osäkert inhemskt politiskt läge och oro för vad Riksbankens räntesänkning under nollstrecket egentligen betyder kan vara möjliga delförklaringar. Anekdotisk information talar i alla fall för att det sistnämnda skapat en hel del förvirring bland gemene man.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den svenska konjunkturåterhämtningen tycks hålla i sig men att det även fortsättningsvis ser ut att bli en ganska trög återhämtning med inhemsk ekonomi som den viktigaste motorn.