Vi har en ny dramatisk vecka på finansmarknadenera bakom oss. Efter några riktigt tunga börsveckor kan vi dessbättre räkna in en vecka som slutade på plus. Den svenska börsen steg med lite drygt 3 procent.

Precis som vi vant oss med under de senare åren så vad det även den här gången ett centralbanksbesked som fick humöret att vända. ECB-chefen Mario Draghi var, på presskonferensen efter förra veckans penningpolitiska möte, mycket tydlig med att nya stimulansåtgärder är aktuella redan i närtid.

Att oljepriset samtidigt rekylerade uppåt bidrog också till att börser världen över lyfte.

I veckan som kommer får vi två nya centralbanksbesked som kan komma att betyda en hel del för humöret på finansmarknaden.

Först ut är den amerikanska centralbanken och där är förhoppningen att banken ska tona ner behovet av räntehöjningar under 2016. Bankens senaste prognos pekade mot fyra räntehöjningar under 2016 men mycket få bedömare tror att så kommer att ske. Bekräftar bankledningen den bilden kan det säkert bli en del positiva reaktioner.

Dessutom väntas Bank of Japan presentera en utvidgning av sina köp av värdepapper. På kort sikt bör det också vara positivt för börshumöret.

För att det goda börshumöret ska hålla sig på lite längre sikt krävs nog också att konjunktursignalerna blir hyggliga. IFO-index för Tyskland blir en viktig värdemätare för styrkan i Europas viktigaste ekonomi.

Dessutom hoppas vi på att tjänstesektorn i USA fortsätter att leverera. Inköpschefsindexet för den amerikanska tjänstesektorn publiceras under tisdagen.

Förhoppningen är dessutom att de kinesiska myndigheterna lyckas hålla i den stabilisering av yuanen som skett under senare tid. Stora utflöden av kapital från Kina riskerar annars att sätta förnyad fart på finansoron.

För svenskt vidkommande ser vi fram mot Konjunkturinstitutets barometer som legat på en riktigt hygglig nivå under senare tid. Dessutom publicerar SCB siffror över arbetslöshet och detaljhandel.

Måndag

Veckan börjar med en viktig makrosiffra när IFO-index för Tyskland publiceras. Det är en betydligt bredare mätning av humöret i tyskt näringsliv än inköpschefsindexen. Håller IFO en hygglig nivå kan det vara tillräckligt för att börshumöret ska hållas uppe.

Tisdag

Det amerikanska inköpschefsindexet för tjänstesektorn väntas ha backat en aning i januari men fortfarande hålla sig över 50-strecket med hygglig marginal. Svenska producentpriser väntas ligga en bit under nollstrecket och därmed signalera att inflationstrycket fortsätter att lysa med sin frånvaro.

Onsdag

Kinesiska siffror över industriföretagens vinster kan bli en riktig rysare och i värsta fall sätta förnyad fart på den asiatiska börsoron. Vi hoppas förstås att det blir så pass hyggliga siffror att detta kan undvikas.

Konjunkturinstitutet publicerar resultaten från sina senaste enkätundersökningar av humöret bland företag och hushåll. Barometerindikatorn väntas sjunka en aning från en hög nivå. Hushållen väntas däremot fortsätt att deppa i spåren av politisk turbulens och flyktingkris.

Onsdagens huvudnummer är den amerikanska centralbankens räntebesked. Det här är ett utmärkt tillfälle att tona ner behovet av snabba räntehöjningar. Utan sådana signaler kan det säkert bli lite surt på finansmarknaderna.

Torsdag

Även om de svenska hushållen är deppiga väntas de ha julhandlat i riktigt hygglig takt. Milt väder kan ha pressat siffrorna en aning. Baromterindikatorn i EMU-området väntas vara stabil i januari och bekräfta att den tröga återhämtningen trots allt fortsatt.

Fredag

Förväntningarna är högt ställda på att den japanska centralbanken ska presentera en utvidgning av sina monetära stimulanser. Det kan i så fall ge de asiatiska börserna en skjuts även om mycket säkert redan är inprisat.

Värt at hålla koll på är också de norska siffrorna över detaljhandel och arbetslöshet som kan bidra till att förväntningarna på nya norska räntesänkningar och därmed pressa den norska kronan.

Den amerikanska BNP-tillväxten väntas i sin tur ha dämpats rejält under fjolårets sista kvartal, vilket också lär bidra till att dämpa behovet av räntehöjningar.