Det var en Mario Draghi med betydligt högre svansföring än tidigare som beskrev de positiva effekter som – för att citera honom själv – ”den beslutsamma implementeringen av ECB:s penningpolitiska stimulanser har inneburit.”

Och det redan innan banken ens startat de obligationsköp om 60 miljarder i månaden med start i mars.  Det är obligationsköp som ska pågå till september 2016 och kan förlängas ytterligare om inflation inte då visar tydliga tecken på att närma sig inflationsmålet på 2 procent.

ECB-chefen konstaterade att både tydliga realekonomiska och finansiella förbättringar skett under de senaste månaderna. BNP-tillväxten var något högre än väntat under fjolårets sista kvartal och indikatorerna pekar mot att tillväxten stärkts ytterligare sedan dess. 

Dessutom har tillväxten i penningmängen tagit fart och möjligheterna för såväl företag som hushåll att få nya lån, och dessutom till lägre ränta, har förbättrats.

Tillväxten framåt väntas dessutom få extra draghjälp av lägre oljepris och bättre exportutveckling för EMU-företag på grund av svagare euro samt en återhämtning i den globala efterfrågan.

Ändå konstaterar ECB-chefen Mario Draghi att riskerna för tillväxten fortfarande ligger på nedsidan men att risken för bakslag ändå minskat kraftigt. Så det självberöm som präglade stora delar av presskonferensen kändes tidvis inte helt trovärdigt.

Att tillväxten dessutom inte är något yvas över kan spåras i ECB:s egna prognoser för tillväxten i EMU-området. I år väntas tillväxten landa på modesta 1,5 procent för att sakta öka till 1,9 procent 2016 och 2,1 procent 2017. Det kan jämföras med Riksbankens prognoser för Sverige som ligger på 2,7, 3,3 respektive 2,2 procent.

Därtill räknar ECB med att det kommer att ta tid för inflationen att nå målet. Inflationen i år väntas landa på 0,0 procent för att stiga till 1,5 respektive 1,8 procent 2016 och 2017.   

Mycket av frågestunden som följde kom i sin tur att handla om Greklands ekonomiska situation och möjlighet att få del av nytt stöd via ECB.

Här konstaterade Draghi att ECB även är fortsatt styrt av sitt regelverk och att det krävs att Grekland uppfyller villkoren i reformprogrammet för att det ska bli tal om köp av grekiska statsobligationer. Ett av skälen är att ECB endast får äga 33 procent av den utstående skuldstocken i ett enskilt land och att Grekland redan ligger över den nivån. ECB-chefen konstaterade lite torrt att ECB redan är att betrakta som Grekland centralbank.

Sammanfattningsvis kan konstateras att ECB gör sitt bästa för att gjuta mod hos alla aktörer att deras penningpolitiska insatser kommer att bli lyckosamma över tid. Den senaste makrostatstiken ger dem visst stöd även om det också kan diskuteras hur mycket den kortsiktiga konjunkturförbättringen som beror på ECB.

Grekland kommer dessutom att vara ett fortsatt mörkt moln på finanshimlen. Finansmarknadens aktörer hade säkerligen velat hör en mer försonlig ton från ECB-chefen sida. Detsamma gäller en grekisk journalist som tog tillfället i akt och skälla ut ECB-chefen.

Euron har tappat något efter presskonferensen och handlas vid 16-tiden kring 1,10 mot den amerikanska dollarn.