Den svenska börsen backade något i förra veckan i likhet med flera av världens börser. Samtidigt steg marknadsräntorna något och en svensk tioårig marknadsränta ligger nu på 1,58 procent.

Att det är lite oro på finansmarknaderna beror i huvudsak på svaga konjunktursignaler i EMU-området samtidigt som en stark amerikansk ekonomi driver på spekulationerna om att den amerikanska centralbanken ska höja räntan. Volatilitetsindexet, VIX, fortsätter dessutom att trenda uppåt, även om nivån fortfarande är låg.

För Sverige specifikt tillkom dessutom oron kring det svenska valresultatet som bland annat bidragit till en allt svagare krona. Den amerikanska dollarn kostar numera 7,15 kronor, vilket är den högsta nivån sedan sommaren 2012.

Eftersom det svenska valresultatet blev sämsta tänkbara, ur finansmarknadens perspektiv, så finns dessutom risk för fortsatt kronfall. På sikt kan det här vara positivt för exportföretagen men i det korta perspektivet kan oron sprida sig till den svenska börsen.

Att den svenska inflationen åter föll under nollstrecket och landade på -0,2 procent i augusti bidrar också till att sätta press på kronan.

I veckan som kommer är det tre händelser som lär sätta stora avtryck på riskaptiten hos placerare.

På onsdag kommer den amerikanska centralbanken med nytt räntebesked. Signaler kring tidpunkten och villkoren för en första räntehöjning är det som analytikerna kommer att fokusera på.

Nästa viktiga besked är hur de europeiska bankernas aptit på ECB:s nya, villkorade utlåning (TLTRO) kommer att se ut. God aptit lär göda riskaptiten men risken är också stor att det blir en besvikelse eftersom konjunkturläget är så svagt.

Och slutligen lär resultatet av den skotska folkomröstningen gällande självständighet bli en riktig rysare. Blir det ett ja får vi nog räkna med en del turbulens medan ett nej kan bidra till ett lättnadsrally.

Måndag

Det är mycket som utvecklas svagt i EMU-området för närvarande men ett undantag är handelsbalansen som uppvisar stabila och växande överskott. Det beror dock nästan enbart på att Tyskland fortsätter att sätta överskottsrekord. OECD publicerar en interimsprognos.

Tisdag

Tyska investerare har blivit påtagligt mer pessimistiska under senare tid och troligen har ZEW-index, som mäter humöret bland analytiker och institutionella investerar, backat ytterligare i september.

Svenska bostadspriser har högst troligt fortsatt uppåt i augusti och sätter press på en ny regering att sätta in åtgärder för att dämpa pris- och låneutvecklingen. En första huvudvärk att ta tag i.

Onsdag

Protokollet från Riksbankens senaste penningpolitiska möte blir intressant läsning. Visserligen visade riksbanksdirektionen upp en enad front för första gången på flera år vid det senaste mötet men hur gick egentligen tankarna hos de enskilda direktionsledamöterna. Ser någon ytterligare räntesänkningar framför sig?

Mycket av marknadens intresse lär dock riktas mot kvällens räntebesked från den amerikanska centralbanken. Den senaste tidens starka amerikanska makrodata har fått spekulationerna kring en tidigare räntehöjning att ta fart igen. Centralbankschefen Janet Yellens presskonferens blir högintressant i jakt på räntesignaler.

Torsdag

På torsdag får vi två besked som blir mycket viktiga för humöret på finansmarknaden. Det första är beskedet kring hur stor aptit bankerna haft på den nya, villkorade utlåning som ECB erbjuder bankerna (TLTRO). Stor efterfrågan kan lyfta börshumöret medan låg efterfrågan väcker frågor.

Dessutom röstar Skottland om självständighet och skulle det se ut att bli ett ja finns farhågor om att det ska leda till finansiell turbulens.

Fredag

Tämligen tomt på makroagendan och den skotska folkomröstningen och TLTRO-lånen kommer fortfarande att vara i de flesta investerare och analytikers blickfång. Håll ändå koll på tyska siffror över producentprisindex eftersom det är en indikator på om pristrycket i EMU-området fortsätter att backa.