Det börjar kännas som att det är dags att börja ta den nuvarande konjunkturförsvagningen på lite större allvar. I januari föll det sammanvägda inköpschefsindexet för industri- och tjänstesektor i EMU-området till den lägsta nivån på över fem år.

Med ett värde på 50,7 ligger den nu med knapp marginal över det 50-streck som, enligt tumregeln, markerar gränsen mellan tillväxt och nedgång. Markit Economics som genomför undersökningarna tolkar också januariresultatet som att EMU-området kryper allt närmare regelrätt stagnation i ekonomin.

I industrin sjönk det preliminära inköpschefsindexet för industrin till 50,5 och i tjänstesektorn till 50,8 (se tabell). De preliminära mätingarna täcker cirka 85 procent av svaren i den slutliga undersökningen varför hoppet om större justeringar, när det slutgiltiga resultaten publiceras i inledningen av februari, är litet.

Vi får söka oss tillbaka till perioden 2013 – 2014, i kölvattnet på eurokrisen, för att hitta index över produktion och orderingång på liknande nivåer. Jämfört med den optimism som präglade januari i fjol är försvagningen av inköpschefsindex minst sagt dramatisk.

I januari 2018 låg det sammanvägda indexet på rekordhöga 58,8, så det är en kraftig uppbromsning i tillväxt och optimism som skett under året. Även om den skett i relativt små steg. Det senare kanske ett skäl till att man på finansmarknaden under lång tid tog nedgångarna i inköpschefsindex med viss ro.

Ett avde mer anmärkningsvärda resultaten i undersökningen är att det tyska inköpschefsindexet för industrin sjönk till 49,9. Den lägsta nivån sedan uppgångsfasen inleddes för ungefär fem år sedan. Fortfarande förklarar svårigheterna för bilindustrin en del av nedgången men nu pekar företagen också på svagare efterfrågan från Kina som en oroande faktor.

En annantung exportnation är Japan, där Nikkei under natten mot torsdag publicerade sitt preliminära industriindex. Även här föll indexet och landade exakt på 50,0-nivån. Eftersom det även här är orderingången som viker får vi förmoda att det delvis är den kinesiska efterfrågan som spökar. Det här syntes också i de svaga exportsiffror som publicerades för Japan tidigare i veckan. Den japanska exporten sjönk med 3,8 procent i december.

I Frankrikesteg däremot industriindexet till 51,2 medan tjänsteindexet sjönk till låga 47,5. De här siffrorna är lite svårtolkade eftersom de ”gula västarnas” protester stökat till mätningarna under de senaste månaderna. Trenden är ändå tydligt nedåtriktad även i Frankrike så något trendbrott är det sannolikt inte tal om för industrin.

En litenljuspunkt i mätningarna för EMU-området är ändå att företagen fortdätter att nyanställa, om än i betydligt mindre omfattning än tidigare, och att utsikterna inför framtiden faktiskt ljusnade en aning i januarimätningen.

Företagens främsta orsaker till oro är även fortsättningsvis den generellt minskade ekonomiska aktiviteten, handelskonflikten mellan Kina och USA, Brexit och ökade politiska spänningar, främst i Italien och Frankrike, men även globalt.

Hittils har det amerikanska inköpschefsindexen lyckats rädda humöret på finansmarknaden med relativt höga indexvärden i både industri- och tjänstesektor.

I decembermätningen noterades dock en ganska stor nedgång i industrin och om den trenden håller i sig även i den preliminära januarimätning som publiceras under torsdagseftermiddagen kan nervositeten på finansmarknaden stiga. Väntat är ett index för industrin på 53,5 i industrin (december 53,8) och 54,1 i tjänstesektorn (54,4).

Sammantaget pekar de inköpschefsindex som publicerats på en tydlig avmattning i den globala efterfrågan, framför allt för industrin. En lösning på handelskonflikten mellan Kina och USA framstår därmed som allt mer akut för att gjuta nytt mod i industrikonjunktur.