Den europeiska centralbanken (ECB) tog beslut om att utvidga sina köp av tillgångar till att innefatta även statsobligationer vid torsdagens penningpolitiska möt i Frankfurt.  Det betyder att banken, sammantaget med tidigare beslutade insatser, kommer att köpa tillgångar motsvarande 60 miljarder i månaden.  Köpen startar i mars.

Köpen ska pågå till minst slutet av september 2016 men kan fortsätta betydligt längre än så.

Avgörande för när köpen avslutas är att ECB ska se en tydlig trend uppåt i inflationen närmare målet på 2 procent och att inflationsförväntningarna stabiliseras. Givet att inflationen i EMU-området i dagsläget ligger på -0,2 procent, och väntas ligger under eller kring nollstrecket under stora delar av 2015, så skulle det inte förvåna om obligationsköpen kommer att sträcka sig förbi september 2016.

Ett ytterligare skäl till detta är att många på finansmarknaderna är tveksamma till att ECB:s åtgärder får den effekt på inflationen som ECB hoppas på. Fortsatt svag ekonomisk utveckling i EMU-området, strukturella problem i flertalet medlemsländer och global prispress verkar i sin tur i motsatt riktning. Det betyder bland annat att inflationsförväntningarna riskerar förbli mycket låga.

Det här betyder att vi sammantaget kan räkna med att obligationsköpen kommer att uppgå till minst 1 100 miljarder euro, och kan bli betydligt större än så.

Summan av åtgärder är därmed betydligt högre än de genomsnittliga förväntningarna på finansmarknaden som pekade mot totala obligationsköp runt 500-700 miljarder. Så för ovanlighetens skull lyckades faktiskt ECB överraska marknaden genom att vara mer aggressiv än väntat.

Marknadsreaktionerna har initialt varit lite blandade. Börserna i Europa har generellt rört sig uppåt men reaktionen på ECB:s beslut får ändå betecknas som förhållandevis återhållsam, mycket beroende på att börserna redan hade rört sig uppåt inför ECB-mötet.

Euron har i sin tur tappat något mot den amerikanska dollarn och handlas kring 1,146 dollar per euro. Den lägsta nivån på elva år. Marknadsräntorna har rört sig nedåt, främst på längre löptider och i större utsträckning i mer osäkra länder som Spanien och Italien.

De mer långsiktiga effekterna av ECB:s nya program för obligationsköp kommer att vara ett hett ämne på finansmarknaderna och köksborden framöver. Att programmet lanseras relativt sent och kommer i ett läge där marknadsräntorna i stora delar av EMU-området redan är rekordlåga förtar en hel del av effekten, framför allt i jämförelse med liknande program som genomförts i USA och Storbritannien.

En fortsatt svag euro är i sin tur en mer påtaglig positiv effekt eftersom den stärker konkurrenskraften i EMU-området och bidrar till ökad export. På sikt kan dessutom en svagare euro pressa upp inflationen något.

Det behövs dock att den inhemska efterfrågan i EMU-området tar fart och på kort sikt lär effekten av det nu lanserade ECB-programmet blir begränsad. Utbudet på kapital för utlåning är redan i utgångsläget stort men efterfrågan på nya lån lär förbli oförändrat låg. Det har inte minst märks på bankernas låga aptit på de generösa lån för vidareutlåning (TLTRO) som ECB sedan en tid tillbaka lockat med. Räntan på dessa lån sänktes för övrigt med 0,10 procentenheter vid dagens penningpolitiska möte.

När finansmarknadens aktörer väl fått smälta dagens ECB-beslut och den omedelbara krutröken har lagt sig räknar vi på Placera med att de positiva marknadsreaktionerna blir begränsade. ECB tog trots allt beslutet om ytterligare stimulans med ryggen mot väggen och med andra åtgärder redan uttömda.

Drömscenario för finansmarknaden är att ECB:s åtgärder får extra draghjälp i form av bättre konjunktursignaler för EMU-området.  I det fallet skulle ECB för en gångs skull kunna ligga rätt i fas med sina stimulanser.