Det var en ny, dyster vecka på den svenska börsen som verkligen sticker ut med en nedgång på 4,9 procent under veckan som gick. Den amerikanska börsen, S&P500, backade med mer måttliga 1,6 procent och Stoxx600 Europe med 1,9 procent. Så även om man kanske kan peka ut Ukraina-krisen och hög global inflation som bovar i dramat så förklarar det inte varför Sverige är extra hårt drabbat. Men en delförklaring kan vara att det fanns lite extra luft i de svenska börskurserna efter ett mycket starkt fjolår.
Det svängde en hel del även på räntemarknaden under förra veckan, men i takt med att Ukraina-krisen blev allt mer akut så sökte sig placerarna till säkra placeringar. Den amerikanska tioårsräntan avlutade veckan på 1,92 procent. Detta efter att ha varit uppe en bit över 2 procent tidigare i veckan. I Europa har marknadsräntorna sjunkit.
Den svenska kronan var hyggligt stabil under förra veckan, efter överraskande höga svenska inflationssiffror, och ser ut att få lite bättre fart i inledningen av denna. En dollar kostar nu 9,32 kronor och en euro 10,60 kronor. Så det handlar fortfarande om en kraftigt undervärderad svensk krona.
Ukraina-krisen kommer att fortsätta styra riskaptiten på börsen och veckan ser ut att få en hygglig start då det tycks som att det kan bli ett toppmöte mellan Putin och Biden. Samtidigt ökar dock spänningarna i östra Ukraina så krigshotet hänger fortfarande över oss så det kan bli en hel del börs- och ränterörelser även under veckan som kommer.
Det här är dessutom en vecka som är fylld med intressanta konjunkturnyheter. De preliminära inköpschefsindexen för februari rullas ut under måndag och tisdag och förväntningarna pekar mot stabila industriindex medan tjänstesektorn väntas lyfta nu när länderna börjat släppa på restriktionerna. Det ska förhoppningsvis gjuta lite mod i investerarkollektivet som också hoppas på att det också ska börja lätta vad avser leveranser och komponentbrist.
Håll också koll på de amerikanska siffrorna över hushållshumöret (tisdag) samt konsumtions- och inflationssiffror (fredag).
För svenskt vidkommande får vi nya prognoser från Riksgälden och en ny konjunkturbarometer från Konjunkturinstitutet.
Måndag
USA-börsen håller stängt. De preliminära inköpschefsindexen för februari rullas ut i Europa. Det väntas stabila industriindex medan tjänsteindexen ska stärkas något nu när länderna har börjat släppa på restriktionerna. Riksbanken publicerar penningpolitiskt protokoll och det blir intressant att följa diskussionerna i en lite splittrad direktion.
Tisdag
Det viktiga tyska IFO-indexet väntas ha stigit något i februari. Det skulle kunna väcka nytt hopp kring konjunkturutvecklingen och förhoppningsvis kommer signaler om att leveransproblemen ör på väg att lätta något. De amerikanska inköpschefsindexen hoppas vi också förmedlar samma konjunkturbild även om det finns osäkerheter som kan dämpa humöret. Då är det främst inflationen och arbetskraftsbristen och inte Ukrainakrisen som kan stöka till det. Hushållshumöret påverkas också negativt av den höga inflationen.
Onsdag
Centralbanken i Nya Zeeland lämnar räntebesked och här väntas en räntehöjning. Uppdaterade inflationssiffror för EMU-området lär bekräfta bilden av en besvärande hög inflation.
Torsdag
Riksgälden presenterar en ny prognos över statsfinanserna. Det lär se hyggligt ut för regeringen och det finns nog en del utrymme kvar att utnyttja inför valet i höst. Uppdaterade BNP-siffror från USA.
Fredag
Fortsatt höga producentpriser och hög hushållsutlåning är nog ingen vågad gissning när SCB publicerar januarisiffrorna. PCE-delatorn i USA lär ligga på en mycket hög nivå och sätta ytterligare press på Federal Reserve att agera. Dessutom viktiga konjunktursiffror när konjunkturbarometrarna från Sverige och EMU-området publiceras. För svenskt vidkommande tror vi på en mindre nedgång medan EMU-siffran förhoppningsvis pekar mot ett förbättrat läge.