Med knappt två veckor kvar till det amerikanska valet känns det som att valrörelsen tappat lite momentum.  Visst viner förolämpningarna fortfarande och det saknas inte skandalrubriker, men det har infunnit sig en känsla av att folket börjat tröttna rejält på det två minst omtyckta presidentkandidaterna i modern tid.

Det lite svalare mottagandet av budskapen kan också bero på att Hillary Clinton nu ryckt ifrån ordentligt i opinionen. Enligt en sammanställning av valundersökningar som NY Times genomfört är sannolikheten för att Clinton vinner nu lite drygt 90 procent.

En del av bettingbolagen har dessutom redan börjat betala ut vinster till de som satsat på en valseger för henne.

Tesen på finansmarknaden har tidigare varit att en Clinton-seger är positiv både för humöret på finansmarknaderna och för amerikansk ekonomi. Det rör sig dock inte om någon större entusiasm utan handlar mer om att det mesta väntas löpa på ungefär som det gjort hittills.

Att den amerikanska börsen fortsätter tappa, trots Clintons övertag i opinionen, är ett tydligt tecken på ett försiktigt investerarkollektiv inför valet.

Att Republikanerna väntas behålla makten i representanthuset kommer dessutom att begränsa Clintons manöverutrymme på samma sätt som det gjort det för Barack Obama. Den enda större reform som han lyckats genomföra under åtta år vid makten är införandet av hälsovårdsreformen ”Obamacare”.

Annars har Clinton en ekonomisk politik med fördelningspolitisk profil. Bland de viktigaste förslagen finns:

-          Höjd skatt för höginkomsttagare

-          Sänkt skatt för medelklassen

-          Höjda minimilöner

-          Infrastruktursatsningar på 275 miljarder dollar.

Dessutom vill hon se hårdare regleringar av finansmarknaden och företag inom hälso- och sjukvård samt har en tydlig miljöprofil.

Förslagen är relativt balanserade budgetmässig jämfört med dagens läge så några större effekter på dollar och räntor är inte att vänta. Finansmarknadens fokus kommer, vid en Clinton-seger, relativt snabbt att skifta till vad Federal Reserve kan tänkas göra och inkommande makrodata.  

Möjligen kan det bli ett lättare börsrally efter några svala amerikanska börsmånader.

Att den amerikanska börsen utvecklats svagt de senaste tre månaderna tolkar vi ändå som att det finns en underliggande oro för vad som ska hända politiskt om Clinton vinner – och att en triumf för Trump, även om den förefaller osannolik, skulle sänka riskaptiten rejält.

En seger för Donald Trump skulle, enligt de flesta bedömare, sätta finansmarknaderna i rejäl gungning.

Den omedelbara effekten skulle bli en betydligt högre grad av politisk osäkerhet och högre riskpremie såväl i USA som globalt.

Vi räknar med en nedgång på aktiemarknaden i spannet 5-10 procent vid en Trump-seger men att de mer långsiktiga effekterna på aktiemarknaden blir mindre än så.

De flesta pekar på Trumps tydligt protektionistiska retorik och löften om handelsåtgärder som en påtaglig risk för starten på ett globalt handelskrig.

Viktigt i sammanhanget är att en president har långtgående möjligheter att införa olika typer av handelshinder utan att behöva godkännande av kongressen.

Mexiko och Kina ligger främst i skottgluggen men ökade handelshinder skulle givetvis indirekt påverka Sverige negativt eftersom vi är så beroende av utrikeshandel.

Viktigt i sammanhanget är att, även om alla skulle vara förlorare, USA är den ekonomi som förlorar relativt sett minst på ett handelskrig.

Det är något som Trump säkert är högst medveten om.

Till en del skulle det här på sikt kunna motverkas av hans övriga ekonomisk-politiska förslag. Bland dessa märkas bland annat:

-          Sänkta företagsskatter från 35 till 15 procent

-          Sänkta inkomstskatter över hela linjen, men mest i toppskiktet

-          Infrastruktursatsningar på 500 miljarder dollar

Trumps förslag skulle kunna ge amerikansk ekonomi en tillfällig tillväxtboost men samtidigt kraftigt öka en, redan i utgångsläget, massiv statsskuld. Dessutom har han uttryckt skepsis kring den globala uppvärmningen och avser att skjuta Obamacare i sank. 

Även om den amerikanska centralbanken högst troligt skulle skjuta på nästa räntehöjning räknar de flesta ändå med att en Trump-seger på sikt leder till högre marknadsräntor.

Dessutom har han uttrycket missnöje med den extrema lågräntepolitik som förts i USA och är mycket kritisk mot centralbankschefen Janet Yellen, vars mandat löper ut i februari 2018.

En betydligt hökaktigare Fed-chef är därför att vänta om Trump vinner presidentvaletvalet.

En ytterligare effekt av en Trump-vinst är troligen en starkare dollar i spåren av ökad politisk osäkerhet och minskad riskaptit.

Från en svensk ekonomisk horisont ter sig en seger för Clinton som det mest gynnsamma utfallet. Det som framför allt talar mot Trump, ur ett svenskt ekonomiskt perspektiv, är hans tydliga protektionistiska agenda.

Men oberoende på vem som vinner presidentvalet den 8 november så tycks finansmarknaden se på kandidaterna med ungefär samma låga entusiasm som den amerikanska valmanskåren.

För taktiska investeringar inför valet, hänvisar vi till Pär Ståhls Strategier inför presidentvalet.