I vår marknadssyn för oktober spådde vi uppgångar med stöd av rapporterna. Utfallet blev varken eller - rapporterna lyfte förvisso börsen, men när de ebbade ut tappade också börsen tempot.

Efter en sensationellt stark septemberbörs var det inte helt lätt att fortsätta vara positiv till börsen på kort sikt men vi trodde ändå att rapporterna för tredje kvartalet skulle lyfta börsen ett varv till. Så blev det också, men pyspunkan kom dessvärre på fel sida om kalenderbladet för vår del.

Utsikterna för november är blekare och vi tror på en rekyl nedåt på börsen eftersom de starka rapporterna nu är historia och redan diskonterade i aktiekurserna. I det vakuum som rapportperioden lämnar lär makrostatistiken ta över. Där är det fortfarande svajigt vilket ökar risken för rekyl. Grunden är bland annat den valutaoro som just nu präglar marknaden och som har sin upprinnelse i de stora underskotten som ackumulerats inom såväl privat som offentlig sektor de senaste åren.

I filmen "Fight Club" summerar Brad Pitts karaktär Tyler Durden den amerikanska, och numera globala livsstilen väl i orden "Advertising has us chasing cars and clothes, working jobs we hate so we can buy shit we don't need".

Med amerikanska hushåll som lånade för konsumtion borde det ju egentligen inte ha kommit som en överraskning när ballongen sprack. Men det gjorde det likväl och i efterskalven har valutorna dragit in i kampen om att banta bort underskotten.

Överkonsumtion måste finansieras och i ekonomisk teori görs det genom att underskott i den privata sektorn finansieras genom överskott i den statliga. Men när båda dessa sektorer dyker djupt in i röda siffror måste man gå utanför sin egen ekonomi för att hitta fräscha pengar.

Ett sätt att "överföra överflöd" från sina grannar är att pressa ned sin egen valuta, en policy som Sverige använde under exempelvis 1980-talet och numer verkar detta vara ett globalt fenomen. Med en svag valuta kan man exportera mer, stötta sin inhemska ekonomi och länder med starka valutor importerar då mer, men säljer mindre av sina egna varor.

En konsekvens av det är att kapital flyttas till utvecklingsländer som har högre räntor för att på så vis öka avkastningen men därmed också risken på den globala penningmarknaden. Och när efterfrågan på dessa länders statspapper ökar så flödar kapital in i landet och det pressar upp den lokala valutan ännu högre. I förlängningen pressar det upp de lokala valutorna så mycket att det skadar utvecklingsländernas export och det betyder lägre global handel. Sämre för alla med andra ord. Och tillväxt är precis som vad behövs nu.

Det är också en anledning till att man bör fundera på uthålligheten i de stora vinstlyft vi ser. Fortfarande är det så att bolagen har stor draghjälp av besparingar och effektiviseringar. Nästa år ser det annorlunda ut. Då har bolagens besparingsprogram fått fullt genomslag och då krävs det att tillväxten tar fart. Det avspeglas också i förväntningarna.

Enligt databasen Factset spås vinstlyft för bolagen på Stockholmsbörsen på sammanlagt 8,3 procent. 6,8 procentenheter av detta spås komma från ökande försäljningar och blott 1,5 procentenheter av högre lönsamhet. Med andra ord spås bra fart på översta raden i börsbolagens resultaträkningar. 6,8 procent är långt ifrån orimligt, under perioden 2005-2007 var omsättningstillväxten drygt tio procent per år för börsbolagen.

Men poängen är att det är en faktor som ligger utanför bolagens kontroll och som är mer osäker då det bygger på en stark konjunkturåterhämtning. Det bäddar för osäkerhet och det i sin tur ger utrymme för rekyl om det kommer statistik som visar på en svagare global tillväxt än väntat. Exempelvis genom tullar och valutaproblem.

Vill man försöka spela lite kortsiktigt tror vi således att det är dags att bli mer defensiv. Vi är övertygade om att exempelvis verkstadssektorn kommer att stå högre på börsen om ett år än vad den gör idag, men kortsiktigt ser det annorlunda ut.

Det starkaste motivet för att köpa cykliskt har varit förväntan på starka rapporter för tredje kvartalet. Dessa har, för det mesta, infriats och ligger nu bakom oss. Möjligtvis kan riksbankens sänkta räntebana ge en sista skjuts åt sektorn då det kan bromsa kronförstärkningen, men i övrigt finns inte så mycket som ska lyfta sektorn på kort sikt.

Nu kan alltså uppgångarna mattas av i brist på nytt bränsle för aktiekurserna. Ett tecken på att verkstadsfesten är på väg mot sitt slut är det allt svalare mottagandet av till synes solida rapporter. Istället ser vi en risk för att den markoekonomiska oron tar överhanden. Valutaspekulationer är som nämnts en sådan joker, den volatila amerikanska statistiken en annan. Hittills har glasets setts som halvfullt, men det kan snabbt slå om och då tar marknaden istället fasta på det som är negativt.

För november skulle vi därför rekommendera att kika lite närmare på telekomoperatörerna, då främst Tele2 och norska Telenor. Skog är inte särskilt attraktivt och verkstadsbolagen tippar vi också på att de kan gå sämre än index under november då de har stigit så kraftigt vilket gjort värderingarna bitvis utmanande.

Om man ändå vill ha stor konjunkturkänslighet kan ett mediebolag såsom Schibsted vara en idé då det är en väldigt cyklisk aktie med låg värdering.

Vidare finns det en chans att fokus flyttar över till de mindre börsbolagen. Förra vintern drog storbolagen bra fram till hösten men därefter utklassades de av aktierna på small- och midcaplistorna. Mer köptips på placera.nu finns i listorna Tio köpvärda aktier och Tio köpvärda fonder.