Vi vill alla få ut maximalt av våra sparade pensionspengar. Men enligt en ny undersökning är det få som ser sambandet mellan avgifterna och vad de får ut av sitt sparade kapital. Kanske är det därför storbankerna kan fortsätta att ta ut oskäliga avgifter?

Enligt undersökningen som gjordes av AMF vill var tredje svensk att någon annan tar hand om deras pengar. Samtidigt anser vi inte att avgifterna är viktigast.

Detförklarar kanske att rådgivare hos banker och försäkringsbolag lyckas få så många att välja sparprodukter med så pass höga avgifter att de i många fall äter upp vinsten? Undersökningen visar tydligt att vi inte ser sambandet mellan låga avgifter och hög avkastning.

Idag är det populärt att gå "all in" hos storbankerna, det vill säga flytta över rubbet - pensionssparande,  aktie- och fondsparande, lönekonto, lån och försäkringar. Oftast beror det på att bankerna lockar med förmånlig rabatt på boräntan.

Få är däremot medvetna om att rabatterna ofast bara är ett kortsiktigt lockbete som går upp i rök när det något år senare är dags att lägga om lånen. Och många tar inte reda på vilka fasta avgifter som utgår för de olika sparprodukterna.

Är målet att få ut maximalt så ska du ska ha dina pensionspengar där du tror att de växer bäst, inte där du får den lägsta boräntan.

Av någon anledning tycks folk fortfarande se storbankerna som pålitliga och trygga. Det är märkligt med tanke på hur mycket det skrivs och har skrivits om hur de skinnar oss på pengar i form av höga och onödiga avgifter.  Storbankernas dyra aktivt förvaltade fonder går dessutom ofta sämst, läs mer om det här.

Visst, vi vill ju uppenbarligen ha hjälp av rådgivare visar undersökningen, men ännu hellre vill vi ha en god avkastning på vårt sparkapital.

För att avkastningen ska ha betydelse måste den sättas i relation till avgifterna och vi måste bli medvetna om hur avgörande avgifterna är. Vi borde vara lika kritiska och noggranna när vi väljer vem som ska förvalta vårt livskapital som när vi väljer partner eller barnvakt till våra barn.

En enkel tumregel när det gäller rådgivning, hos exempelvis en storbank eller ett försäkringsbolag, är att runt hälften av det du betalar i avgift för en sparprodukt går rakt ned i deras egna fickor.  

Om du exempelvis köper en aktieindexobligation som kostar 2 procent i courtage hamnar omkring 1 procent av dina pengar på bankens eget konto. Och om det därpå tillkommer avgifter under produktens löptid får rådgivningsföretaget ofta hälften av dessa också.

Var och en som träffar en rådgivare bör därför fundera över vad denne har för incitament inför mötet med dig och dina pengar.

Av Riksbankens senaste finansiella rapport, där det svenska finansiella systemet analyseras med fokus på de fyra storbankerna i Sverige, framgår det att storbankernas intjäning kontinuerligt ökar. Samtidigt är kreditförlusterna små vilket har bidragit till att de har det gott ställt.

De fyra storbankerna väntas i veckan redovisa kvartalsvinster på 23 miljarder kronor, och för helåret beräknas den sammanlagda årsvinsten lyfta till drygt 91 miljarder kronor.

Bankerna tjänar otroliga pengar på vår okunskap. Så glöm inte att fråga efter avgifterna i fortsättningen. Bara genom att fler sätter sig in i sina pengar och ifrågasätter storbankerna kan vi få till en förändring och tvinga dem till skäliga avgifter.

Några tips på vägen: Skippa rådgivare. Vill du ändå ha hjälp, försök hitta billiga förvaltningsalternativ. Jämför avgifterna bland alla banker, inte bara de fyra stora. Ska du förvalta ditt kapital på egen hand, försök hitta oberoende källor till information.