För att svara på frågan bör man först konstatera att aktiemarknaden är ett särintresse som är fullständigt befriat från moral och ansvarskänsla. Placerare på börserna kommer alltid att höja kurserna så länge det finns utsikt att tjäna en slant. Även om det skulle leda till jordens undergång.

Samtidigt är världsekonomin beroende av att tillgångar inte faller i pris på ett alltför dramatiskt sätt. Den ansvarsbefriade börsen lever alltså i symbios med välfärden i västvärlden.

Det här vet Fedchefen Ben Bernanke. Han vet att han måste hålla börsen på gott humör. Det har han nu gjort genom att leverera ett stimulanspaket som var större än det som aktiemarknaden redan hade prisat in i kurserna. Hade han tvärtom inte gjort någonting hade sannolikt börserna fallit brutalt och vi hade kanske gått in i den fruktade dubbeldippen, med fallande tillgångspriser, fallande efterfrågan, ökande arbetslöshet.

Men det finns gott om kritiker till Feds strategi att stimulera ekonomin på detta sätt. I praktiken betyder stimulanserna att Fed trycker nya pengar, och vi vet ju hur det gick i mellankrigstidens Tyskland med hyperinflationen.

Kritiken ska självklart tas på allvar. Grundproblemet är att USA är skuldsatt upp över öronen, efter många års konsumtionsfest, och lösningen nu är att trycka pengar för att få fart på konsumtionen. Det är vad jag kallar en återställare.

Ben Bernankes jobb är att avväga riskerna med att ge, eller inte ge, ekonomin en rejäl återställare. Patienten kanske kvicknar till så pass att det senare går att lägga in denne på långsiktig avvänjning. Eller tvärtom dör av abstinens.

Jag tycker att båda argumenten är relevanta, och därför låter jag bli att ha en åsikt om USA:s strategi kommer att lyckas. Vad man däremot kan konstatera är att Fed har renoverat marknadsgolvet. Vi kommer inte att braka igenom det i närtid.

Det ger oss möjlighet att dansa på börsen ett tag till. Samtidigt går det inte att komma ifrån känslan av att Feds nyrenoverade dansgolv har flyttats närmare en avgrund av skuldsättning och konstgjord efterfrågan.

Det är kanske fler än jag som har denna känsla. De europeiska börserna var inte så muntra på fredagen, alltså dagen efter glädjerusningen. Nya oroliga blickar riktas mot kommande statistik över amerikansk arbetslöshet. Tillbaka till ruta ett, alltså. Feds stimulanser har inte skapat en genuin framtidsoptimism, bara tillräckligt gott mod för att marknaden ska fortsätta att hoppas på nästa makrosiffra.

Men jag tror att välfärd håller på att flyttas över från västvärlden till nya ekonomier, främst Kina, i mycket högre hastighet än vad som hittills framgått. För svenskt vidkommande kan vi rikta blickarna österut och sikta in oss på äkta efterfrågan. Kineserna vill verkligen ha sitt första kylskåp, till skillnad mot amerikanerna som lånar på banken för att köpa ett med en lite större ismaskin - bara för att räntan är så låg.