Gruvbolaget Dannemora Minerals svårigheter att få full fart i järnmalmsproduktionen har lett till likviditetsproblem, liknande den situation som nyligen tvingade guldproducenten Nordic Mines till en serie nyemissioner.

Dannemora vill nu emittera 6,5 miljoner aktier till kursen 20 kronor. Att bolaget föreslår en riktad emission till en kurs 27 procent under tisdagens stängningskurs beror med största sannolikhet på att det var den rabatt de institutionella investerarna krävde för att överhuvudtaget vara intresserade.

Dannemoras nyemission är tydligt defensiv, vilket den framförhandlade teckningskursen smärtsamt visar. Liksom kursfallet på cirka 20 procent efter emissionsbeskedet.

Konfektionskedjan Kappahls svaga balansräkning har varit ett återkommande diskussionsämne ända sedan börsnoteringen i början av 2006. Men under senare år har den svaga försäljningsutvecklingen fört upp kapitalfrågan högt på agendan.

För ett år sedan tog bolaget in 600 miljoner kronor i en nyemission, vilket bara gav en tillfällig  andhämtning. Snart började det spekuleras i en ny nyemission. Onsdagens besked att bolaget behöver ytterligare 375 miljoner kronor i friskt kapital fick aktien att falla cirka 20 procent.

Energi- och miljöteknikbolaget Opcon har till följd av det kärva ekonomiska läget inte lyckats sälja affärsområdet Engine Efficiency som planerat. Eller inte fått det pris man hade hoppats på. Därför har ledningen bestämt sig för att göra en nyemission på 130 miljoner kronor för att kunna fortsätta utveckla verksamheten i egen regi.

Det låter som offensiva investeringar men med tanke på att det är plan B när försäljningen har misslyckats, faller också Opcons emission i den defensiva fållan. Lägg därtill att "marknadsgenombrottet för affärsområdet Renewable Energy tagit väsentligt längre tid än väntat" så råder det ingen tvekan om att det inte är en emission ledningen hade önskat sig.

Opcon behöver helt enkelt mer rörelsekapital för att undvika en problematisk situation och då är det inte att undra på att aktien faller nära 30 procent till en ny rekordlägsta notering.

Så vad är då en "offensiv nyemission"?

It-konsulten Cybercoms beslut att ta in 127 miljoner kronor lät logiskt, att stärka kapitalstrukturen för att kunna upphöra med fakturaförsäljning. Men ett finansiellt stressat bolag är ett finansiellt stressat bolag och då är emissionen defensiv.Efter emissionsbeskedet  har aktien fallit cirka 60 procent till ny lägstanotering.

Africa Oil som rapporterat ett antal lyckoträffar i sina borrningar senaste månaderna har flaggat för ett ökat kapitalbehov. Ledningen uppges nyligen ha avböjt ett förslag där ett konsortium hade skrapat ihop 150 miljoner dollar därför att villkoren inte var tillräckligt bra - för bolaget.

Enligt det senaste beskedet från ledningen siktar bolaget på att ta in ungefär 1,3 miljarder kronor från externa investerare, men att bolaget gärna avvaktar resultaten från ytterligare borrningar. Efter beskedet har aktiekursen stigit. Ett typexempel på offensiv nyemission.

Minns när mätteknikkoncernen Hexagon tog in 6,5 miljarder kronor i nytt kapital för att finansiera köpet av Intergraph. Ett klockrent exempel på offensiv nyemission som belönades med en kursuppgång som var långt bättre än övriga börsen under det efterföljande halvåret.

Ingen nyemission är den andra lik, men ska man ge några övergripande råd så är det att agera fort. En defensiv nyemission leder inte alltid - men ofta - till press på aktien, framför allt när teckningskursen ligger långt under aktuell börskurs. Är man inte sugen att delta i emissionen kan det vara bra att omedelbart ompröva sitt beslut att äga aktien. Kanske är det bättre att lämna direkt än att riskera att åka med nedåt.

Inte sällan har man möjlighet att köpa tillbaka motsvarande inflytande till en lägre nivå när antingen via teckningsrätterna eller efter att de nya aktierna finns tillgängliga.