Efter en tid av spekulationer om en nödvändig kassaförstärkning meddelar mobiltillverkaren Nokia att den vill dra in 6,5 miljarder kronor genom ett konvertibellån. Aktien faller på beskedet.

Aktier har varit i strykklass en tid. Högavkastande företagsobligationer har varit desto desto hetare, så heta att många bedömare öppet talar om riskerna för en obligationsbubbla. Logiskt nog har många företag hakat på trenden och börjat finansiera sig även genom konvertibellån, en hybrid mellan rena lån och nya aktier.

En del av förklaringen till suget efter att låna ut till företag ligger i placeringsreglementen och en allmänt kyligare hållning till aktier. Aktier innebär per definition högre risk, obligationer lägre risk.

Att banker världen världen över dessutom tvingas dra ned på sin risk bidrar också till att företagen är extra intresserade av att möta den här efterfrågan bland investerarna. Bankkrediter är inte längre så attraktiva som de en gång var.  

Men utvecklingen har lett till att investerare lättvindigt accepterar lägre avkastning på företagsoblationer än vad bolaget delar ut på sina aktier.

Ett tecken i tiden är att den problemtyngda finska mobiltelefontillverkaren Nokia, som omgärdats av emissionsrykten en tid, väljer att låna pengar istället för att ge ut nya aktier.

Nokia har hamnat efter tillverkare som Apple och Samsung i kampen kring de lönsamma högpresterande så kallade smarta mobiltelefonerna. I november ska bolagets nya generation av smarta telefoner, Lumia 820 och 920, rulla ut och bland bedömare talas det om ett avgörande läge för företag.

Den krympande kassan i skuggan av de stora förlusterna har varit ett återkommande orosmoment eftersom vändningen tillbaka till vinst på koncernnivå väntas dröja ytterligare ett år. Enbart under årets tredje kvartal minskade bolagets kassa med ungefär 5 miljarder kronor till 31 miljarder kronor.

Bolagets kreditvärdighet sänktes tidigare i år till skräpstatus av kreditvärderingsinstitutet Moody's. Balansräkningen omfattar skulder på 33 miljarder kronor. Lägger man till bolagets andel av i det hälftenägda Nokia Siemens Networks stiger koncernens skulder till 39 miljarder kronor.

Blir de nya Lumialurarna ett fiasko har Nokia en brant uppförsbacke framför sig.

Genom att ge ut ett konvertibellån kan företaget förstärka sin kassa direkt. Motprestationen är att betala ränta på lånet, som uppskattas hamna mellan 4,25 och 5,00 procent, och antingen betala tillbaka pengarna 2017 eller erbjuda långivarna att konvertera kapitalet till nya aktier - dock till en konverteringskurs som väntas ligga omkring 30 procent över dagens aktiekurs.

Fördelarna för långivarna är att de har företräde framför aktieägarna i händelse av att bolaget går omkull. Däremot är de lägre prioriterade än vanliga kreditgivare som banker. Skillnaden i risk visavi aktier är alltså inte betydande. Icke desto mindre än de populära att placera pengar i.

Den trenden rider Nokia på. Ett annat, dock mycket mindre men lika färskt, exempel är Dannemora Mineral som gjort en kovändning från nyemission till konvertibellån.

Nokias aktie föll drygt 5 procent på beskedet, men sannolikt hade kursnedgången varit större om bolaget istället hade valt att finansiera sig via nyemitterade aktier. Bli inte förvånad om Nokia fortsätter att finansiera sig via konvertibler.