Under alla år som jag har skrivit om fonder, rangordnat, jämfört och analyserat dem, har jag alltid sagt att det viktigaste är avkastningen och inte avgiften. Jag har alltid hävdat att det väldigt sällan finns något samband mellan avgifter och avkastning. Avgiftshökarna har haft sina invändningar, men nu har de fått något att grubbla över.

Nu vill jag inte bli missförstådd. Jag är ingen anhängare till höga avgifter, men jag är inte heller dum. Avgiften ingår alltid som en komponent i analysen, och det borde den göra för alla som investerar i fonder. Finns det flera fonder med likvärdiga placeringsinriktningar och förväntad avkastning, ska man alltid välja den med lägsta avgift.

Men på fondmarknaden finns det inte många tillfällen där den enkla slutsatsen kan användas. Den gäller för indexfonder som följer samma index, och för korta svenska räntefonder. Där har förvaltarna få alternativ att placera på för att skilja sig från sina konkurrenter.

För den absoluta majoriteten av fonderna gäller helt andra faktorer för att förklara fondernas avkastning, bland annat förvaltarnas skicklighet och flexibilitet. Det är väl ingen som rakryggad skulle hävda att Industrivärden alltid är en bättre aktie än Investor, bara för att Investor har större driftskostnader, läs förvaltningsarvode.

Undersökningen har redan diskuterats flitigt, och det är bra. En del har redan haft invändningar. Vissa hävdar att urvalet är för litet för att det ska vara statistiskt säkerställt. Det ingår nästan 1 000 fonder. Självklart blir det färre fonder ju längre tidsperioden sträcker sig.

Vissa hävdar också att tio år är för kort tid för att dra korrekta slutsatser. Men nu är det tyvärr så att Morningstar inte presenterar längre perioder än så. Jag tycker också det vore intressant att se längre tidsperioder. Men handen på hjärtat, hur länge behåller vi en fond utan att byta ut den av en eller annan anledning?

En annan invändning är överlevnadsfaktorn, vilken innebär att dåliga fonder slås ut och endast de bästa blir kvar. Den förstår jag inte då den måste gälla oavsett om fonderna tar ut höga eller låga förvaltningsarvoden.

Några anser att undersökningen är ovetenskaplig och inte statistiskt korrekt. Jag gör inga anspråk på att den ska hålla för akademiska granskningar. Jag har inte gjort några statistiska beräkningar och räknat ut signifikansnivåer. Jag har bara jämfört siffror.

Vad jag däremot vill se är en uppföljning av denna typ av undersökning med jämna mellanrum, kanske årsvis. En undersökning ger bara en stillbild av läget, och för att bekräfta resultaten bör den upprepas vid olika tillfällen. Jag gjorde detta i mars år 2006 med snarlikt resultat.

Men jag tror inte det kommer att ändra min ståndpunkt att alla fondsparare har mer att vinna på att välja rätt fond snarare än den billigaste. Avgifterna har mindre betydelse än vad lågavgiftsförespråkarna hävdar. Skillnaden mellan fondernas avkastning är större än förvaltningsavgiften. Den som enbart väljer fonder efter lägstaprismetoden gör sannolikt en sämre investering än de som försöker hitta bra fonder och som är villiga att betala för god förvaltning.