Kommer ni ihåg när alliansen tillträdde? Efter att ha hamrat in ordet utanförskap under hela valrörelsen så skulle arbetslinjen vara det bärande ordet för det förnyelsearbete som regeringen ville genomföra.

Inte minst den tillträdande finansministern Anders Borg företrädde synen att arbetslinjen var överordnat kanske allt annat. Möjligen kom starka statsfinanser i samma viktklass men eftersom arbetslinjen och goda statsfinanser går hand i hand har någon prioritering dem emellan aldrig behövts ställas på sin spets.

Under finanskrisens mest intensiva skede var det många aktörer, inklusive undertecknad, som menade att regeringen borde öka de finanspolitiska insatserna för att dämpa nedgången i ekonomin.

Finansminister Borg var dock återhållsam, speciellt när läget såg som värst ut. Ni kanske minns hans hänvisning till monstret i statsfinanserna. Osäkerheten om statsfinansernas utveckling medförde att det inte fanns utrymme för offensiva satsningar.

Trots detta genomfördes nya steg i jobbskatteavdraget varje år. Lite förenklat kan man säga att arbetslinjen och de långsiktiga tillväxtförutsättningarna var viktigare för regeringen än att införa andra satsningar som kortsiktigt skulle ha en större stimulerande effekt på ekonomin.

Regeringen har tagit tuffa politiska strider genom att göra regelförändringar som tvingar ut sjukskrivna på arbetsmarknaden.

Varje arbetad timme är viktig brukar statsministern säga. Dessa förändringar har mött stort motstånd bland de drabbade och i media utan att nämnvärt ändra på regeringens hållning. Arbetslinjen var viktigare än något annat.

Nu börjar ekonomin vända uppåt igen och plötslig är regeringen, för ovanlighetens skull, bland de mest optimistiska bedömarna. I vårbudgeten räknar finansdepartementet med 4 procents tillväxt nästa år.

Visserligen försämras statsfinanserna innevarande år men beräkningarna visar att det kommer att finnas ett litet överskott 2012. Och det kan man börja tulla på redan nu.

Ett nytt tonläge från finansministern. Vi kan dela ut framtida överskott redan nu. Det låter kanske märkligt, men vad gör man inte för att stimulera arbetslinjen.

Men vänta ett slag, satsningarna skall gå till att sänka skatten för pensionärerna med 5 miljarder kronor och en skvätt till barnfamiljerna i form av ökade flerbarnstillägg.

Pensionärerna har under åratal hört regeringsföreträdare säga att det bästa för pensionärerna är att arbetslinjen fullföljs så att ekonomin växer. I slutändan spiller en god tillväxt över i bättre pensioner och välfärd. Över tiden har deras ilska över att beskattas högre än arbetstagare stigit men regeringen har trots det ökat skillnaden bit för bit. Arbetslinjen är viktigast!

Tills nu. Plötsligt vänds begreppen ut och in. Det är nu viktigt att minska skillnaderna i skatt mellan arbetstagare och pensionärer, tvärtemot tidigare uttalanden. Inte bara med 5 miljarder kronor nästa år, utan ännu mer framöver.

Anders Borg talar om vikten av att hålla ihop samhället och att bistå dem som drabbats av krisen. Det antyds att det kommer satsningar på välfärden i kommande valmanifest, förvisso betingat av vad statsfinanserna tillåter.

Välfärd, pensionärer och barnfamiljer - inte samma tongångar som förra valrörelsen precis. Eller förresten, förra regeringen resonerade så. Är det deras politik man vill föra?

Den kraftiga ekonomiska nedgången har minskat handlingsutrymmet för politiken på kort sikt. Några stora omsvängningar är knappast att vänta inför 2011 men om tecknen från vårbudgeten är vägvisare så kommer satsningarna gå ut på att kompensera de grupper som anser sig missgynnade av regeringens politik under den gångna mandatperioden.

Ett inte allt för vågat tips är att denna omsvängning blir en tillfällig paus och att alliansen 2012 återgår till arbetslinjen. Det är trots allt så att arbetslinjen är den fråga som tycks engagera Reinfeldt och Borg mest av allt.