På fredag, den 28 september, är det sista teckningsdag för The Royal Bank of Scotlands (RBS) senaste fondobligation, Nya Världen Plus Norden som löper på fyra år. I broschyren får man känslan av att den stora skotska banken och Simplicity tillsammans har tagit fram en kapitalskyddad fondportfölj. Portföljen består av fyra Simplicityfonder: Nya Europa 30 procent, Afrika 10 procent, Asien 30 procent och Norden 30 procent. I botten finns ett kapitalskydd som slår in om fonderna inte stiger i värde.

Villkoren är snåriga. Till en överkurs på 8 procent får man en deltagandegrad på 125 procent. Minsta investering är drygt 55 000 kronor och det inkluderar både överkursen och courtaget på 2 procent. I marknadsföringsbroschyren står det att det finns "möjlighet till bättre avkastning än underliggande fonders avkastning".

Men det är en sanning med stor modifikation. Avkastningen äts nämligen upp varje år av en justeringsfaktor på 6 procent. Det är komplicerat, men innebär att den korrekta deltagandegraden blir mycket mindre. Det erkänner också RBS, som säger att de säljer och marknadsför fondobligationen som en fondtracker, vilket innebär att spararen ska förvänta sig en deltagandegrad kring 100 procent. I kronor och ören innebär det att om fondportföljen stiger med 25 procent så stiger fondobligationen med lika mycket.

Men enligt Placera Nu:s beräkningar är även det en för optimistisk bedömning. Bruttodeltagandegraden, före courtage och överkurs, blir 97,6 procent, vilket innebär att en investerare alltid får mer pengar i handen genom en direktinvestering i de underliggande fonderna, om man antar en positiv avkastning. Vid en antagen årlig tillväxt på 15 procent i de underliggande fonderna blir nettodeltagandegraden, efter courtage och överkurs, drygt 88 procent. Sedan är det upp till var och en att värdera sannolikheten och därutöver värdet av kapitalskyddet som ligger i botten.

När jag kontaktade Simplicity för att höra hur de motiverar och förklarar justeringsfaktorn på 6 procent ökade förvirringen ytterligare. På Simplicity kände de inte till att fondobligationen existerar. Enligt Ulf Ingemarson, vd, har bolaget aldrig blivit kontaktat av RBS. Han var minst sagt skeptisk till sitt bolags ofrivilliga inblandning i produkten.

För att räta ut alla frågetecken hade jag ett antal långa telefonsamtal med företrädare för RBS i Sverige och England och ett antal samtal med Ulf Ingemarson på Simplicity. Meningarna går isär om vad som är avtalat och sagt mellan RBS och Simplicity. Det hela slutar i en djungel av juridik och praxis på finansmarknaderna. För att göra en lång historia kort handlar det om registrerade och icke registrerade varumärken.

Skulle någon investmentbank vilja göra en strukturerad produkt på, till exempel OMXS30 index måste de först kontakta OMX för att få tillåtelse att använda namnet i sin produkt och i sitt markandsföringsmaterial. OMXS30 och andra kända index är nämligen varumärkesskyddade. Inte nog med att de måste skriva avtal om nyttjanderätten, de måste också betala en licensavgifttill OMX.

Simplicity, och de allra flesta andra fondbolag, har inte varumärkesskyddat sina fonder, och därför är det fritt fram för investmentbanker att använda deras fonder på detta sätt. Något avtal behövs inte. Michael Nelskylä, ansvarig för strukturerade produkter i Europa på RBS, menar att Simplicity har blivit informerat på vedertaget vis. Och det har de säkert, men vad spelar det för roll om man ändå inte kan göra något åt det?

Tillbaka till själva produkten, är den värd att teckna eller inte? För mig är svaret givet, nej. Av två skäl:

För det första tror jag att kapitalgarantin inte kommer att behövas. Jag tror inte att avkastningen kommer vara negativ efter de fyra år som produkten löper. Och då behöver man inte betala den försäkringen.

Det andra skälet är mer av etisk och moralisk karaktär. Även om finansiell juridik och praxis säger att avtal inte behövs, så känns det fel att investera i en produkt där inte alla parter är överens.

Slutligen är mitt råd till fondbolagen att varumärkesskydda sina fonder, så att de framöver inte behöver stå till svars för produkter som de inte känner sig bekväma att förknippas med.