Storbankernas egna blandfonder förvaltar 429 miljarder kronor och drar in nästan 4,7 miljarder i avgifter per år. Samtidigt har fonderna misslyckats med att slå sina jämförelseindex. Här av vad du kan göra för att undvika att hamna i fällan, skriver Patrick Siegbahn i en krönika.
Idag, 10:46
Är du med och bidrar till att storbankerna mjölkar sina kunder på miljardbelopp i onödiga avgifter varje år? Förhoppningsvis inte.
I bästa fall är du ganska intresserad av sparande och privatekonomi. Om du också är intresserad av att göra en insats för din familjs, dina vänners och dina kollegors privatekonomi så ska du ändå fortsätta läsa.
De fyra storbankerna har en stor fondverksamhet samtidigt som de också vill ge “råd” till sina kunder om fondval. Ingen blir nog förvånad över att det är bankens egna fonder som vanligen presenteras.
“Huvudutbud” eller ”Vårt kvalitetssäkrade utbud” kan det heta då. I detta utbud finns utöver billiga indexfonder och dyrare aktivt förvaltade fonder också en särskild produktgrupp med bankens egna blandfonder i olika risknivåer.
Jag kallar dem kassako-fonder för att de har höga avgifter, förvaltar ett mycket stort kapital, konsekvent misslyckas med att slå sina jämförelseindex och ändå fortsätter att rekommenderas av bankernas egna rådgivare.
Eftersom ingen annan än storbanken skulle komma på tanken att rekommendera dessa kassako-fonder behöver man fråga sig hur väl det rimmar med Finansinspektionens regelverk om att rådgivare måste följa god sed, och tillvarata kundens intresse.
Fakta
Sammanställning av storbankernas kassako-fonder. Avkastning avser den kassako-fond hos respektive bank som har högst aktieexponering. SEB:s fonder har bara funnits i fem år, medan övriga i minst tio år.
(Mdr kr) | Handelsbanken Multi-Asset | Nordea Stratega | SEB Active | Swedbank Robur Bas | Total |
|---|---|---|---|---|---|
Prestation i relation till jämförelseindex (snitt 10 år) | −2,2% | −1,2% | −2,0% | −2,0% | |
Förvaltat kapital | 127 | 131 | 48 | 123 | 429 |
Pengar in | 14 | 10 | 6 | 16 | 47 |
Pengar ut | 21 | 20 | 6 | 15 | 62 |
Nettoinsättningar | −7 | −10 | 0 | 1 | −15 |
Avgifter | 1,6 | 1,4 | 0,5 | 1,1 | 4,7 |
Källa: Storbankernas årsredovisningar 2025
Om du säljer mjölk i affären och på paketet skriver: ”innehåll: 10 deciliter mjölk” och sedan lägger till i det finstilta: “men det brukar visa sig att det bara är 9 deciliter” så borde du få hembesök av Konsumentverket, sanktionsavgift och förbud mot att fortsätta försäljningen.
Finansinspektionen har istället observerat fenomenet med underpresterande fonder i 20 år och inte kommit längre än att skriva kritiska rapporter.
Enligt finansiell teori borde en fond som tar ut en avgift på runt 1,5% av kapitalet också i snitt underprestera mot sitt jämförelseindex med just 1,5%. Storbankernas kassako-fonder är ett pedagogiskt exempel på just det.
Fonderna har funnits 5–12 år och samtliga har underpresterat i nivå med avgifterna. Ändå skriver till exempel Swedbank i sitt marknadsföringsmaterial att ”Målsättningen är att fonden långsiktigt, över en femårsperiod, överträffar sitt jämförelseindex”. Hur länge ska den här charaden pågå?
Har de bara glömt att uppdatera texten? Nej, varje år går det att läsa i årsredovisningen hur förvaltarna förklarar den dåliga avkastningen. Olika kreativa förslag tas då upp på hur förvaltarnas genomtänkta strategier förstördes för att marknaden, hör och häpna, inte går att förutspå.
Aldrig nämns att den enskilt största förklaringen till underprestationen rimligtvis är att förvaltarna tar ut höga avgifter.
Problemet är inte litet. Det är 429 miljarder kronor stort. Avgifterna landade på 4,7 miljarder kronor förra året.
Om rådgivarna istället hade rekommenderat billiga indexfonder som presterar lika bra före avgiftsuttag hade kunderna bara behövt betala 700 miljoner kronor i årliga avgifter och fått likvärdiga produkter i övrigt.
Det innebär alltså att bankerna tar ut omkring 4 miljarder kronor per år i avgifter som kunderna inte får någonting för.
Här skulle en annan krönikör kanske göra en snygg parallell till utspilld mjölk, men jag tänker ägna mina sista tecken åt att prata om lösningar.
Finansinspektionen sitter på atombomben – regeln om god sed. Tills de vågar använda den får vi konsumenter göra det vi kan.
Steg 1: logga in på banken och på minpension.se för att leta reda på namnen på dina fonder
Steg 2: leta efter följande kassakor; Handelsbanken Multi-Asset, Nordea Stratega, SEB Active, Swedbank Robur Selection (nu namnändrade från Swedbank Robur Bas).
Steg 3: Identifiera siffran efter namnet på fonden. Den beskriver hur stor del av fonden i procent som investeras i aktiemarknaden.
Steg 4: Om du till exempel ser siffran 70 ser du till att byta ut 70% av din fond mot bankens billigaste globala indexfond. Låt oss vara konkreta: Handelsbanken Developed Markets Index, Nordea Global Select, SEB Global Indexnära respektive Swedbank Robur Access Global.
Steg 5: Resten av fonden, 30% i det här exemplet, säljer du och sätter pengarna på ett sparkonto med en rimlig ränta, det vill säga inte hos storbanken.
Steg 6: När du har hjälpt dig själv är det dags att vända sig till dina närmaste (ja, jag sitter på ett flygplan och stirrar på säkerhetsfoldern när jag skriver detta). Fråga din familj, dina vänner och dina kollegor om de vet vilka fonder de har investerat i. Om de inte vet är det sannolikt att valet en gång gjordes av en rådgivare. Och när rådgivaren arbetar för banken är det ofta banken som blir den stora vinnaren.
Storbankernas egna blandfonder förvaltar 429 miljarder kronor och drar in nästan 4,7 miljarder i avgifter per år. Samtidigt har fonderna misslyckats med att slå sina jämförelseindex. Här av vad du kan göra för att undvika att hamna i fällan, skriver Patrick Siegbahn i en krönika.
Idag, 10:46
Är du med och bidrar till att storbankerna mjölkar sina kunder på miljardbelopp i onödiga avgifter varje år? Förhoppningsvis inte.
I bästa fall är du ganska intresserad av sparande och privatekonomi. Om du också är intresserad av att göra en insats för din familjs, dina vänners och dina kollegors privatekonomi så ska du ändå fortsätta läsa.
De fyra storbankerna har en stor fondverksamhet samtidigt som de också vill ge “råd” till sina kunder om fondval. Ingen blir nog förvånad över att det är bankens egna fonder som vanligen presenteras.
“Huvudutbud” eller ”Vårt kvalitetssäkrade utbud” kan det heta då. I detta utbud finns utöver billiga indexfonder och dyrare aktivt förvaltade fonder också en särskild produktgrupp med bankens egna blandfonder i olika risknivåer.
Jag kallar dem kassako-fonder för att de har höga avgifter, förvaltar ett mycket stort kapital, konsekvent misslyckas med att slå sina jämförelseindex och ändå fortsätter att rekommenderas av bankernas egna rådgivare.
Eftersom ingen annan än storbanken skulle komma på tanken att rekommendera dessa kassako-fonder behöver man fråga sig hur väl det rimmar med Finansinspektionens regelverk om att rådgivare måste följa god sed, och tillvarata kundens intresse.
Fakta
Sammanställning av storbankernas kassako-fonder. Avkastning avser den kassako-fond hos respektive bank som har högst aktieexponering. SEB:s fonder har bara funnits i fem år, medan övriga i minst tio år.
(Mdr kr) | Handelsbanken Multi-Asset | Nordea Stratega | SEB Active | Swedbank Robur Bas | Total |
|---|---|---|---|---|---|
Prestation i relation till jämförelseindex (snitt 10 år) | −2,2% | −1,2% | −2,0% | −2,0% | |
Förvaltat kapital | 127 | 131 | 48 | 123 | 429 |
Pengar in | 14 | 10 | 6 | 16 | 47 |
Pengar ut | 21 | 20 | 6 | 15 | 62 |
Nettoinsättningar | −7 | −10 | 0 | 1 | −15 |
Avgifter | 1,6 | 1,4 | 0,5 | 1,1 | 4,7 |
Källa: Storbankernas årsredovisningar 2025
Om du säljer mjölk i affären och på paketet skriver: ”innehåll: 10 deciliter mjölk” och sedan lägger till i det finstilta: “men det brukar visa sig att det bara är 9 deciliter” så borde du få hembesök av Konsumentverket, sanktionsavgift och förbud mot att fortsätta försäljningen.
Finansinspektionen har istället observerat fenomenet med underpresterande fonder i 20 år och inte kommit längre än att skriva kritiska rapporter.
Enligt finansiell teori borde en fond som tar ut en avgift på runt 1,5% av kapitalet också i snitt underprestera mot sitt jämförelseindex med just 1,5%. Storbankernas kassako-fonder är ett pedagogiskt exempel på just det.
Fonderna har funnits 5–12 år och samtliga har underpresterat i nivå med avgifterna. Ändå skriver till exempel Swedbank i sitt marknadsföringsmaterial att ”Målsättningen är att fonden långsiktigt, över en femårsperiod, överträffar sitt jämförelseindex”. Hur länge ska den här charaden pågå?
Har de bara glömt att uppdatera texten? Nej, varje år går det att läsa i årsredovisningen hur förvaltarna förklarar den dåliga avkastningen. Olika kreativa förslag tas då upp på hur förvaltarnas genomtänkta strategier förstördes för att marknaden, hör och häpna, inte går att förutspå.
Aldrig nämns att den enskilt största förklaringen till underprestationen rimligtvis är att förvaltarna tar ut höga avgifter.
Problemet är inte litet. Det är 429 miljarder kronor stort. Avgifterna landade på 4,7 miljarder kronor förra året.
Om rådgivarna istället hade rekommenderat billiga indexfonder som presterar lika bra före avgiftsuttag hade kunderna bara behövt betala 700 miljoner kronor i årliga avgifter och fått likvärdiga produkter i övrigt.
Det innebär alltså att bankerna tar ut omkring 4 miljarder kronor per år i avgifter som kunderna inte får någonting för.
Här skulle en annan krönikör kanske göra en snygg parallell till utspilld mjölk, men jag tänker ägna mina sista tecken åt att prata om lösningar.
Finansinspektionen sitter på atombomben – regeln om god sed. Tills de vågar använda den får vi konsumenter göra det vi kan.
Steg 1: logga in på banken och på minpension.se för att leta reda på namnen på dina fonder
Steg 2: leta efter följande kassakor; Handelsbanken Multi-Asset, Nordea Stratega, SEB Active, Swedbank Robur Selection (nu namnändrade från Swedbank Robur Bas).
Steg 3: Identifiera siffran efter namnet på fonden. Den beskriver hur stor del av fonden i procent som investeras i aktiemarknaden.
Steg 4: Om du till exempel ser siffran 70 ser du till att byta ut 70% av din fond mot bankens billigaste globala indexfond. Låt oss vara konkreta: Handelsbanken Developed Markets Index, Nordea Global Select, SEB Global Indexnära respektive Swedbank Robur Access Global.
Steg 5: Resten av fonden, 30% i det här exemplet, säljer du och sätter pengarna på ett sparkonto med en rimlig ränta, det vill säga inte hos storbanken.
Steg 6: När du har hjälpt dig själv är det dags att vända sig till dina närmaste (ja, jag sitter på ett flygplan och stirrar på säkerhetsfoldern när jag skriver detta). Fråga din familj, dina vänner och dina kollegor om de vet vilka fonder de har investerat i. Om de inte vet är det sannolikt att valet en gång gjordes av en rådgivare. Och när rådgivaren arbetar för banken är det ofta banken som blir den stora vinnaren.
Aktieanalys
OMX Stockholm 30
−0,73%
(11:47)
Storbritannien
Idag, 10:28
Starmer väntas meddela avgång
OMX Stockholm 30
1 DAG %
Senast
3 155,48
