Kontraktstillverkaren Note hade på fredagen vid lunchtid stigit med nästan 12 procent. Flygbolaget SAS steg med mer än 7 procent dagen innan. Värstingen i sammanhanget, sågverksbolaget Rörvik Timber, steg med 140 procent häromveckan.

Det är inte helt lätt att exakt peka ut orsakerna till varje procentenhet i dessa uppgångar, men en sak är klar: De här tre aktierna har stigit kraftigt när teckningsrätterna skiljts av i samband med de nyemissioner som bolagen nu genomför.

En riktad nyemission går till så att bolaget ger ut nya aktier som köps av ett antal ägare. Pengarna för aktierna tar bolaget in som nytt kapital. Detta gör att bolaget klarar att till exempel betala sina skulder under en period då de ordinarie intäkterna inte räcker till.

För varje gammal aktie får ägarna rätt att köpa ett visst antal nya aktier. Denna rätt kallas för teckningsrätt. Fram till ett givet datum handlas bolagens aktier på börsen inklusive denna teckningsrätt. Sedan skiljs teckningsrätten av och då börjar aktiemarknaden räkna med det nya, större, antalet aktier för styckprissättningen.

Om ett bolag har 100 miljoner aktier för 10 kronor styck är börsvärdet 1 miljard kronor. Om antalet aktier fördubblas måste ju aktien kosta 5 kronor. Allt som inte är 5 kronor i det läget är en upp- eller nedgång i bolagets värde.

Detta verkar aktiemarknaden inte ta så allvarligt längre. Extremfallet är Rörvik Timber som ger ut 36 nya aktier för en gammal. Matematiskt borde styckpriset fallit från dryga 14 kronor till 88 öre när teckningsrätterna skiljdes av den 22 mars. Men priset blev 2,15 kronor den första handelsdagen som teckningsrätten inte var med i kursen - 140 procent högre. Sedan har Rörvik Timber bevars fallit till i skrivande stund 1,42 kronor. Men det är fortfarande en uppgång med 60 procent mot det värde bolaget hade tidigare.

Även Note och SAS har fått se kraftiga uppgångar i samband med avskiljandet av teckningsrätterna.

Effekten blir att bolagens totala börsvärde stiger och att aktiemarknaden alltså värderar dessa bolag högre från en dag till en annan, trots att inget samtidigt har hänt i bolagen som pekar på förbättring av affärsverksamheten.

Vad beror detta på? Det tråkiga svaret är att många kanske inte är medvetna om vad som har hänt, utan ser ett köpläge i det som ser ut som ett kursfall. Det kan också bottna i ett dumdristigt risktagande bland de allt fler småsparare som ger sig in i krisdabbade småbolag i hopp om snabba klipp. Logiken kan vara att nu har bolaget fått in kapital så det rider ut stormen, sedan blir tiderna bättre och då hägrar vinsterna.

Det kan mycket väl visa sig stämma. Men det gäller att vara försiktig. En vacker dag kanske en större ägare konstaterar att aktien är felprissatt och ligger ohållbart högt och bestämmer sig för att ta hem vinsten medan tid är. Det kan utlösa ett fall som blir en kalldusch för intet ont anande småsparare.