Den snabba uppgången förklaras i huvudsak av en mycket expansiv finanspolitik samt rekordlåga räntor i nästan alla länder. Det skriver Erik Penser Bankaktiebolag i den konjunkturprognos som presenterades på onsdagen.

Nu har det kommit tecken på att den höga tillväxten håller på att dämpas, främst i USA, Kina och i Japan.

Ny statistik för Sverige visar att ekonomin började växa redan under andra kvartalet 2009 och under de första två kvartalen 2010 har tillväxten varit mycket hög.

BNP i Sverige väntas öka 4,0 procent i år, varav 1,5 procentenheter beror på ett mycket stort lageromslag. 2011 sjunker BNP-tillväxten till 2,7 procent, främst beroende på att lageromslaget blir betydligt mindre.

Reporäntan väntas ligga på 1,00 procent i slutet av 2010, 2,00 procent i slutet av 2011.

Chefekonomen Sven-Arne Svensson konstaterade vid en pressträff att beträffande den svenska ekonomin så är det aldrig så lätt att göra prognoser som när det gäller valår.

"Det blir nästan alltid omkring 4 procents tillväxt under valår", sade han.

Med undantag för 2002 så har BNP-tillväxten i Sverige överstigit 4 procent under de fem senaste valåren. Det antyder samtidigt att tankegångarna om att en hög tillväxt gynnar sittande regering inte är helt övertygande. Det blev regeringsskifte såväl 1994 som 2006, trots en stark tillväxt. 2002 satt dock sittande regering kvar trots att tillväxten då endast var 2,5 procent.

I linje med rutiner från KI, finansdepartementet och Riksbanken har Sven-Arne Svensson beräknat de nya prognoserna med antagande om att valet inte leder till något regeringsskifte. Han vill inte nu göra någon bedömning om hur prognoserna skulle påverkas av ett eventuellt regeringsskifte, men om så blir fallet kommer nästa prognos presenteras tidigare än om den borgerliga alliansen fortsätter att regera.

En vågmästarroll för Sverigedemokraterna skulle kunna skapa en viss osäkerhet som leder till riskpremier i form av något högre räntor och en svagare krona. Det finns dock inte så mycket historiska exempel att luta sig mot; när Ny Demokrati kom in i riksdagen 1991 så var det knappast det nya partiet som låg bakom den mycket turbulenta utveckling på ränte- och valutamarknaden som följde.

Enligt aktuell statistik från SCB har den svenska BNP-tillväxten varit stark under första och andra kvartalet i år, och Sven-Arne Svensson räknar med att ökningstakten kommer att fortsätta att stiga under andra halvåret, i relation till motsvarande period i fjol.

Trots att BNP-tillväxten enligt prognosen dämpas från 4,0 procent i år till 2,7 procent 2011 räknar Sven-Arne Svensson med att den slutliga efterfrågan ökar något nästa år. Inbromsningen mellan åren beror på att lagerbidraget sjunker från 1,5 procentenheter 2010 till endast 0,1 procentenhet 2011.

En faktor som kan stödja efterfrågan 2011 är att prognosen antar att regeringen kommer att genomföra nya åtgärder för 15 miljarder kronor i budgeten för 2011, sannolikt skattelättnader för pensionärer och nya åtgärder för att dämpa arbetslösheten.

Enligt Sven-Arne Svensson bör den snabba förbättringen i statsfinanserna innebära att regeringen har utrymme för åtgärder. Enligt prognosen väntas statsbudgeten i stort sett vara i balans 2010, -2 miljarder kronor. I höstbudgeten i september räknade regeringen med ett budgetsaldo på -106 miljarder 2010, en prognos som sänktes till -63 miljarder i april.

En dämpning i lageruppbyggnaden och en mindre expansiv ekonomisk politik leder till en dämpning i den globala tillväxttakten 2011, till 3,8 procent från 4,6 procent 2010. Drygt två tredjedelar av den globala tillväxten kan hänföras till tillväxtekonomierna, som har bättre reda på statsfinanserna än industriländerna.

Stora och ännu växande statsskulder är också en orsak till att Sven-Arne Svensson har en dämpad syn på utvecklingen i framför allt OECD-länderna på längre sikt.

"Tillväxten i OECD-länderna blir ingen höjdare... Det går inte åt helvete, men stora skulder inskränker på tillväxtutrymmet", säger han.

Han konstaterar att exemplen från Japan, Italien och Belgien visar att länder med stora statsskulder har en sämre utveckling än länder med mindre skulder, "och risken är ju att fler länder går åt det hållet".

Däremot är han inte helt övertygad om att de omfattande besparingsåtgärder som nu genomförs i många länder behöver vara särskilt negativa för tillväxten, i alla fall inte på längre sikt.

"Jag har till exempel svårt att se att en höjning av pensionsåldern skulle vara negativt för tillväxten", sade Sven-Arne Svensson.