Det finns ett stort problem med den räntebana över kommande räntehöjningar som Riksbanken presenterade i slutet av april - ingen tror särskilt mycket på den.

Riksbanken räknar med att räntan vid årsskiftet ska ligga runt 2,5 procent och att den efter det successivt ska skruvas upp för att ligga på lite drygt 3,5 procent i slutet av 2013. Det låter inte som någon särskilt dramatiskt ökning, men faktum är att det är den största procentuella ränteåtstramningen sedan Riksbanken i praktiken fick sitt oberoende i början av 1990-talet. 

Det ska dock framhållas att räntehöjningarna, i finanskrisens spår, startade från den extremt låga nivån 0,25 procent.  Det är också ett skäl till att i stort sett alla ekonomer som placera.nu har talat med inte tror att 2000-talets låga genomsnittsränta kring 2,5 procent kommer att återupprepas under det närmaste decenniet.

"Vi måste ändå betrakta finanskrisen som ett extremläge som vi förhoppningsvis kan undvika i framtiden", säger exempelvis Annika Winsth på Nordea.

Ändå är det flera analytiker som tror att räntehöjningarna blir lägre än i Riksbankens scenario. 

Konjunkturinstitutet är mest försiktiga, och räknar med att räntenivån vid årsskiftet ligger på 2,25 procent. Och att det faktiskt kan finnas utrymme för en ännu lägre räntenivå än så.

"På nedsidan är det främst att de svenska hushållen ska bli försiktigare samt en svagare bostadsmarknad än väntat som är de största hoten mot Riksbankens räntescenario", säger Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson. 

Betydligt mer aggressiva är SEB som i sin senaste prognos räknar med att räntan vid årsskiftet ska ha landat på 2,75 procent, men som ändå har en tämligen försiktig syn på hur långt Riksbanken kan gå på lite längre sikt.

"Med de förändringar som skett på finansmarknaderna i spåren av finanskrisen, så har vår bedömning av den normala räntenivån sjunkit ", säger Håkan Frisén chefanalytiker på SEB.

Även om den internationella makrostatistiken varit skakig under senare tid så är det framför allt de svenska hushållen som framhålls som en nedåtrisk för Riksbankens framtida räntehöjningar.

På uppsidan är det snarare inflationsimpulser från stigande råvarupriser och minskad prispress från Kina och andra hårdsatsande utvecklingsländer som bedöms som en risk, men då kanske framför allt i ett längre perspektiv.

Men ett genomsnitt av de analytiker som placera.nu har talat med placerar ändå Riksbanken reporäntan på runt 2,5 procent vid årsskiftet och strax under 3,5 procent vid höjden av den här konjunkturuppgången. 

De som handlar på räntemarknaden är dock inte bara skeptiska mot Riksbankens räntebana utan även mot analytikernas räntebild. Enligt RIBA-kontrakten, en sorts räntefutures som mer eller mindre ska vara en återspegling av räntehandlarnas syn på hur Riksbanken ska agera i framtiden, så ska de framtida räntehöjningarna bli betydligt mer försiktiga.

Visserligen tror räntemarknaden att Riksbanken ska leverera räntehöjningar i ungefär den takt man utlovat under det här året och landa på en räntenivå kring 2,5 procent vid årsskiftet. Men efter det ska Riksbanken bli betydligt mer försiktig och enligt RIBA-kontrakten kommer Riksbankens ränta att ligga under 3 procent även så sent som våren 2013.

Hushållens ränteförväntningar ligger i ungefär samma härad. Enligt den senaste enkäten från Konjunkturinstitutet över hushållens ränteförväntningar så väntas den rörliga bostadsräntan ligga kring 4,6 procent om 12 månader och på 5,1 procent om 24 månader.

Eftersom bankernas räntemarginal på rörliga bostadslån har skenat iväg samtidigt som deras finansieringskostnader stigit så har hushållen mött en betydligt kraftigare räntehöjning än den som Riksbanken levererat.

Givet dagens räntemarginaler är det därför kanske inte så förvånande att hushållen ser med viss skepsis på Riksbankens räntehöjarambitioner. Hushållens förväntningar speglar en reporänta kring 2,5 procent om ett år och en räntetopp under 3 procent.

Vem man ska tro på får framtiden utvisa. Men att hushållen var tidiga med att identifiera finanskrisen samtidigt som utvärderingar visat att Riksbanken är synnerligen dålig på ränteprognoser kan kanske vara en fingervisning.