En av USA:s historiska styrkor har varit en väl fungerande, modern och omfattande infrastruktur. Men efter decennier av underinvesteringar är listan lång över nödvändiga projekt, allt från omoderna flygplatser, gamla vattensystem till järnvägar som rostar.

Enligt experter behövs det investeringar i häradet 1 000 miljarder kronor under det närmaste decenniet för att återställa infrastrukturen i anständigt skick.

Både Hillary Clinton och Donald Trump har talat om behovet i sina kampanjer. De är eniga om att det ska satsas mycket kapital de kommande åren. Förutom ny infrastruktur är tanken att investeringarna ska bli en katalysator som stimulerar hela den amerikanska ekonomin. Mest kapital vill Trump skjuta till under parollen ”Make America great again”.

Finansieringen ska lösas med allt från skatteväxling, särskilda infrastrukturobligationer, fonder med statligt- och privat kapital till en ren budgetlösning som går via skatteamnesti för utländskt kapital. 

Med en skatteamnesti vill politikerna locka hem stora delar av det kapital som framförallt de stora amerikanska bolagen har byggt upp utomlands. Vi pratar inte om några små belopp. Det har genom åren växt till i runda slängar 22 500 miljarder kronor.

Två sektorer sticker ut: Läkemedel och stora teknikbolag som Microsoft och Apple. Tanken är att locka hem kapitalet genom en kombination av en låg engångsskatt och sänkt bolagsskatt.

President Barack Obama gick bet på frågan om skatteamnesti i fjol då kongressen inte röstade igenom hans förslag.

USA har en av världens högsta bolagsskatter på hela 35 procent. Trump vill sänka skatten till låga 15 procent. Hur det än blir med det så verkar råda enighet om att bolagsskatten ska sänkas för att minska incitamentet för företag att undvika beskattning i USA.

Fördelen med att få hem kapitalet till USA är många. Det kan finansiera infrastruktursatsningen och det kan skapa investeringar i USA som ger nya jobb inom både tillverkningsindustri och forskning/utveckling.

Om resonemanget blir verklighet så kommer vi sannolikt få en starkare amerikansk valuta när de utländska vinsterna ska växlas till dollar.

De stora amerikanska bolagen gynnas av en sådan här utveckling. Det stärker bolagens balansräkningar och gynnar kreditbetygen.

Belackarna hävdar att det mesta skulle gå till höjda utdelningar, mer återköp av aktier och mer generösa ersättningar till bolagens ledningar. Så om de får rätt är aktieägarna och de höga näringslivscheferna de stora vinnarna.

Men icke desto mindre kommer USA:s ekonomi stimuleras med fortsatt god tillväxt och även byggbolag och infrastrukturbolag blir vinnare.

Frågan som då återstår är vad händer med de länder, som exempelvis Irland, där många företag är etablerade just för att undvika amerikanska skatter?