Analys av aktieindexobligationer: Bankerna skäms inte för låg avkastning

Många aktieindexobligationer ger sämre eller samma avkastning som ett vanligt sparkonto. Det är helt i sin ordning, enligt bankerna. Samtidigt ger "toppobligationerna" vid ett lyckat utfall sina ägare både ett skydd och en avkastning i nivå med en hygglig fond. Det visar Placera Nu:s granskning av denna allt populärare sparform.


24 maj, 2007

För några månader sedan jämförde Placera Nu resultaten från utgående aktieindexobligationer under januari till mars med hur mycket avkastning spararna skulle ha fått om pengarna i stället placerats i fonder, på samma marknader. Resultaten var mycket varierande. Vår andra granskning, av aktieindexobligationer med slutdatum under april och maj, styrker denna bild.

I de allra flesta fallen förlorade spararna pengar på att köpa aktieindexobligationer i stället för fonder. Ibland uppseendeväckande mycket. Om tryggheten att grundkapitalet alltid finns kvar är värt kostnaden kan bara spararen själv avgöra. I den förra granskningen var det ändå i några fall en bättre affär att ha köpt aktieindexobligationer än fondandelar.

En av Handelsbankens aktieindexobligationer som är baserade på Euroland har på drygt ett och halvt år bara gett 0,3 procent i avkastning. Denna obligation har haft en fast avkastning men de fyra månader med bäst värdeutveckling har samtidigt skrivits ner till 0 procent.  I exemplet i säljbroschyren som användes när den såldes gav obligationen 8,5 procent. Så mycket blev det alltså inte.

SEB:s utgående Sverigeobligation har under två år gett 1 enda procent i avkastning, och det på en kraftigt stigande marknad. Samtidigt har en annan av bankens Sverigebaserade aktieindexobligationer under ungefär samma period genererat en avkastning på 35 procent.

Förklaringen är att den förstnämnda inte var baserad på börsuppgången. Den började i stället på en avkastning på 20 procent från vilken varje månad med en negativ utveckling på Stockholmsbörsen drogs bort. Dessutom fanns det en garanterad avkastning, men raset i maj förra året lyckades ändå dra ner resultatet till futtiga 1 procent.

Är det verkligen rimligt att få 1 eller ett par procents ränta på pengar som banken haft i nästan två år och där avkastningen baserar sig på börser som under samma period haft en mycket bra utveckling?

Tom Brofors, som arbetar med strukturerade produkter på SEB, ser inget konstigt i resultaten. Han anser att de beror på vad spararen har betalt för aktieindexobligationerna. 

"En aktieindexobligation köpt till kursen 110 procent (10 procents överkurs red anm) är för många en placering vars avkastning jämförs med aktiemarknaden. En aktieindexobligation köpt till kurs 100 procent är kanske ett alternativ till ränteplaceringar och då behöver de inte gå upp tiotals procent för att vara bra. En avkastning bättre än räntan är ju bättre än vad alternativet hade varit och dessutom är den mycket likvid då vi det finns en köpkurs som gör att den går att sälja över dagen."

Tom Brofors fortsätter med en fråga som han själv inte har något svar på:

"Och hur värdesätter man kapitalgaranti ur ett avkastningsperspektiv?"

Andreas Hertzell, som arbetar med strukturerade produkter på Handelsbanken, anser också att vissa aktieindexobligationer bör jämföras med räntebärande placeringar snarare än aktier. Men han har en annan definition.

"Vi delar upp våra aktieindexobligationer i två olika kategorier, långa och korta. De korta, med en löptid på 1,5 år eller kortare, ser vi som alternativ till räntebärande medan de långa aktieindexobligationerna ska ses som alternativ till aktieplaceringar", säger han.

Handelsbanken marknadsförde för drygt ett och ett halvt år sedan de nu utgående obligationerna som just ett alternativ till räntebärande placeringar.

En aktieindexobligation består av två delar, en obligations- och en optionsdel. 

Innehavaren är garanterad att få tillbaka det nominella beloppet när aktieindexobligationen löper ut. Avkastningen är delvis baserad på hur det går för de marknader som optionsdelen är knuten till. Men det finns också, som i exemplen ovan, olika förbehåll och förutsättningar som gör att den kan skilja sig rejält från den faktiska avkastningen på de valda marknaderna. Priset består av det nominella beloppet, eventuell överkurs och courtage. Förra året placerade svenskarna nästan 60 miljarder kronor i aktieindexobligationer.

I tabellen nedan har vi jämfört hur mycket spararna hade fått om de satt in samma belopp, det vill säga inklusive överkurs och courtage, i en aktiefond på samma marknad (jämförelseavkastningen är ett snitt i denna kategori). Vi har också markerat vilka aktieindexobligationer som såldes med en överkurs och vilka som hade en löptid på två år eller kortare.

Marknad
Anskaffn
Utbet kr
Utbet
Avk
Avk
kostn kr
jmf kr
%
jmf
Handelsbanken
Euroland *  **
10 100
10 643
13 433
5
33
Euroland * **
10 100
10 130
13 433
0
33
Sverige * **
10 100
11 151
15 756
10
56
Swedbank

{"type":"upload","value":"/placera/file:/C:/DOCUME~1/ingkin/LOCALS~1/Temp/ehfkctql7303.gif","fields":{"style":null},"format":"","version":3,"relationTo":"media","_isImagePlaceholder":true}

{"type":"upload","value":"/placera/file:/C:/DOCUME~1/ingkin/LOCALS~1/Temp/ehfkctql7303.gif","fields":{"style":null},"format":"","version":3,"relationTo":"media","_isImagePlaceholder":true}

Världen Garanti *

{"type":"upload","value":"/placera/file:/C:/DOCUME~1/ingkin/LOCALS~1/Temp/egpeyevh7304.gif","fields":{"style":null},"format":"","version":3,"relationTo":"media","_isImagePlaceholder":true}

5 075

6 450
8 475
27
67
5 075
Världen *
5 075
7 580
8 475
49
67
Världen Garanti *
5 075
6 388
8 526
26
68
Sverige Humanix *
5 075
6 035
13 906
19
174
Sverige Humanix *
5 075
7 010
13 906
38
174
Sverige Humanix
5 575
8 900
15 276
60
174
SEB
Asien
10 608
13267
17503
25
65
Asien
11 220
15445
18513
38
65
Sverige * **
10 100
10200
17978
1
78
Sverige **
11 220
15104
19523
35
74
* Ingen överkurs
** löptid två år eller kortare

Ämnen i artikeln
Marknadsöversikt

1 DAG %

Senast

1 mån